Naturlig (?) promenad 2025
På promenad
Handen
Måndag 27 januari 2025
Ibland är det lite skojsigt på mina promenadstråk. Saker dyker upp framför näsan och vips så hänger fantasin på.
Några bilder från dagen kommer därför här:
Jag ser en profil. Vad ser du?
Så kom en människohand och ville ge oss en vink av kärlek.
Nytt år, nya utmaningar 2025
Handen
15 januari 2025
Nu har det gått en månad sedan det var julmarknad i Sigtuna. Det har blivit ett nytt år och med det nya utmaningar.
En av utmaningarna för 2025 var en skidtävling i februari som inte kan bli av men... det går att göra annat också som tur är.
Livet har varit lite på paus och med baby steps kan det snart bli dags att göra något roligt, trevligt och spännande igen så håll utkik.
God fortsättning på det nya året!
Julmarknad i Sigtuna 2024
Julmarknad i Sigtuna
Söndag 15 december 2024
Obs ledsen för att bilderna är grumliga men något var på linsen.
Idag åkte vi till Sigtuna och julmarknaden. Det var fullsmockat med folk från när och fjärran, många språk som blandades. Ett par vid fikat kom från en liten stad i västra Tyskland och hittat hit till julmarknaden i Sigtuna. Det var en fin stämning på gator och torg och en ren vinterkyla som Mälaren hjälpte till att skapa.
Marknaden är full av trevliga stånd där allt från vildsvinskorvar till churros finns att köpa för den hungrige. Prydnader för julen, smide och leksaker för den som letar julklappar. Vantar, mössor och ulltofflor för den frusne och så klart mer än så.
Kanelsmördegsbullar med frosting var något nytt för mig. Allt inkluderat skulle man kunna säga. Smakar säkert gott för den som känner sig manad.
Fikade på Lucie som är ett pyttecafé med en personal som ger det där lilla extra som alltid är så himla trevligt. Glada, vänliga och serviceinriktade. Gott och nyttigt fika.
Butikerna var öppna liksom museet och rådhuset.
Rådhuset som är ett av Sveriges minsta byggdes på initiativ av borgmästare Kihlman och stod klart 1744. Kriterierna för att vara med och rösta på den här tiden i Sverige var tre, personen skulle vara man, rik och äga ett hus. Punkt. När kvinnor i Sverige fick rösträtt 1919 (och kunde rösta första gången 1921) stod ändå människor i landet utanför rätten att rösta, som fångar, fattiga och romer.
Rätten för en del att kunna vara med och besluta, bestämma och rösta fanns kvar skulle man kunna säga sedan tusen år tillbaka i tiden när folk samlades på tinget och beslutade om saker. Då för tusen år sedan fick bara de som ägde jord vara med och bestämma. Trälarna var trälar och fick stå utanför. Skillnaden då var att kvinnor som också ägde jord var med och beslutade precis som männen. Det togs som bekant bort och många kvinnor kämpade på olika sätt i många hundra år för att få tillbaka den rätten.
Några nedslag under århundraden som gått var att på 1300-talet fick Sverige sin första gemensamma lag. I mitten av 1600-talet avrättades ett par samer av anledningen att de inte ville bli kristna. Före mitten av 1800-talet fick inte judar i Sverige bo vart de ville.
Den som flugit till och från Arlanda kanske har parkerat bilen på parkeringen Benstocken som var en avrättningsplats förr i tiden. I väntan på avrättningen satt de dömda fastlåsta i en benstock. Den sista avrättningen ute på det som idag är Arlanda flygplats skedde den 28 mars 1829. Den dömda var pigan Greta Stina Ersdotter som hade giftmördat sin husbondes hustru Anna Nilsdotter och fick därför plikta med sitt liv på två oilka och grymma sätt.
Tanterna Brun, Gredelin och Grön fanns på plats liksom....
Farbror Blå.
En anekdot är på sin plats här: En i sällskapet hade en morbror som spelade farbror Blå i den berömda filmen som spelades in här i Sigtuna för länge sedan.
Mer info om Sigtuna som Sveriges första stad finns att läsa om på Stadsbesök i Sigtuna februari 2024 här i bloggen.
Kul att du följde med på julmarknaden. Den är välbesökt så känn dig välkommen du med. Håll utkik efter nästa resa och äventyr.
Än en gång önskar jag dig en God Jul och Gott Nytt År!
Fem pärlor i Stockholm inför julen 2024
Fem pärlor i Stockholm
Onsdag 11 december 2024
Butiker med det lilla extra inför julen är som pärlor i ett armband. Något att titta på, känna på och njuta av.
Här inne hittar du professionella, kunniga och serviceinriktade ostälskare som ger det där lilla extra som ingen räknar med men som poppar upp som gobitar att omfamna.
Tack för alla tipsen! Jag tar dem till mig och ser fram emot goda måltider med ostarna jag fick med mig hem.
Pralinhuset nära "spökslottet" på Drottninggatan känns som en butik som alltid har funnits men som "bara" varit öppen i 30 år enligt ägaren idag. Även här dyker man in i serviceandans härliga atmosfär där förutom ägaren också barn och svärdotter är engagerade i företagets alla bitar.
Det är lätt av önska sig allt i butiken. Till vänster i bild ligger två olika slags choklader i gröna julförpackningar. Varje chokladruta är numrerad från 1 till 24 som julchoklad kan vara. Kunde inte låta bli att fråga om det var dygnschoklad... En ruta för varje timme kändes som en bra start på julen.
Mellan Åhléns i City och Hötorget ligger Caramella. Här finns det mesta i lösgodisväg och det är bara att välja och vraka i burkar och byttor. Gräv där du står är ett uttryck som kan användas av godissugna inne i butiken.
Längst bak i bild är lakritsavdelningen. Chokladen är till vänster utanför bild. Den sidan lämnas över för din egen undersökning. Slevar ligger lite varstans så det är bara att grabba tag i en och börja skyffla.
På Götgatsbacken (där Handelsbanken låg förut om jag inte minns helt galet) inte långt från Slussen ligger denna fina pärla. Öppna dörren och kliv in i en fin doft av tvål och ljus. Supertrevlig personal och med en otroligt väldoftande tvål med mig hem är det ändå svårt att slita sig härifrån.
Planerar du precis som jag en Spa-dag så är det bara att botanisera runt. Allt för ditt eget välbefinnande. Tänd ett ljus och låt det brinna.... medan du tvålar in dig, schamponerar och sedan smörjer kroppen med allt det ljuvliga i doftväg som finns här.
Lakritsroten finns lite varstans runt om i landet. I Linköping till exempel. I Stockholm vet jag tre platser, en på Centralen, en på Västerlånggatan och en som den här på Götgatsbacken.
Det sägs att om lakrits hade uppfunnits idag hade vi fått köpa den på apoteket. Läste i ett av de senaste numren av Forskning att sötlakrits är lite sämre att äta för hälsans skull än vad saltlakrits är som har salmiak i sig. Anledningen är att (all) lakrits höjer blodtrycket och att sötlakrits verkar höja trycket mer. Har man högt blodtryck sedan innan kan det nog vara bra att ta det försiktigt med intaget av lakrits om jag förstått det hela rätt.
Det här var fem tips på pärlor i Stockholm inför julen 2024. Hoppas att du har fångat julefriden och låter den vila kvar i ditt sinne. Låt julen vara fröjdefull, trivsam och fin. Håll dig gärna till det som du känner är bra för dig. Släpp stolthet och prestige om de ligger på lur. Det finns inget värre än att vara utsliten för att andra ska få en trevlig jul. Du ska ju ha en fin jul du också.
God Jul och Gott Nytt år!
Jo, just det... det blir en resa innan jul om inget oförutsett händer så håll utkik.
A Christmas Carol 2024
Söndag 8 december 2024
A Christmas Carol
Folkoperan
Stockholm
Tanken var en vandring för en vecka sedan men en förkylning knackade på och med den vandringen blev det inget. En annan gång. Definitivt.
Idag åkte vi till Folkoperan i Stockholm och såg A Christmas Carol. En engelsk ensemble som återkommer år efter år med Isedalsfamlljen "i spetsen" och på olika teatrar i stan. Tidigare har jag sett uppsättningen på både Maxim, Vasan (och om jag minns rätt även på Oscars med reservation för det minnet för det var länge sedan). Bilden ovan är kopierad från Folkoperans hemsida
Om du inte har sett musikalen tidigare så rekommenderar jag den varmt. Handlingen skriven av Charles Dickens handlar om den snåle och elake Mr Scrooge som lever i Londons 1840-tal och samlar på pengar, blir ensammare och ensammare vart efter åren går.
Så kommer hans gamle kumpan som dog sju år tidigare och skramlar med sina kedjor från dödsriket. Meddelar att det kommer tre andar under julaftonskvällen för att besöka Mr Scrooge himself. Den första tar med Scrooge till The Past, den andre tar med honom till The Present och den tredje... den läskiga döden tar med honom till The Future. Den framtid som kommer att bli om han fortsätter som han gör.
Det har gjorts åtskiliga filmer och skrivits olika slags böcker om denna saga så om du känner dig sugen att ta dig an A Christmas Carol om du inte är bekant med den än så kolla runt på nätet. Du hittar den troligen inom en sekund. Vill du se den live i år så spelas den på Folkoperan i Stockholm till och med 22 december 2024.
Ett stort och fint tack till alla skådespelare idag som rest långt och spelar under tre veckor i december. Det finns några minnen som satte sig direkt. Lille Tiny Tims modighet och sångröst och en av kvinnorna som sjöng den underbara sången Scarborough fair med en röst så tårarna kom.
Önskar dig en God Jul och ett Gott Nytt år. Det kommer ett äventyr innan året är slut som det är planerat och hoppas därför att förkylningarna ska hålla sig borta så håll utkik.
Stadsbesök i Linköping 2024
Stadsbesök i Linköping
söndag 24 november 2024
Vad har Tage Danielsson, Louise Hoffsten och Lars Winnerbäck gemensamt? Jo, de kommer från Linköping och här blev det ett stadsbesök en novembersöndag.
Linköping är Sveriges femte största stad med över 160 000 invånare och med tanke på att det är en universitetsstad och en gemytlig storstad så växer den så det knakar. Linköping uppskattar att de blir ungefär 10 000 fler invånare nästa år.
Vid Linköpings station står stinsen och vinkar av. För snart ett par decennier sedan stod jag hår och blev fotad, så kul att den också finns kvar.
Härifrån stationen går det bussar ut till Linköpingstrakterna och för att betala på bussen kan man i förväg ladda ner deras app Östgötatrafiken eller blippa sitt kontokort. Hur kontokortet fungerar när man inte åkt hos dem tidigare vet jag faktiskt inte.
Första turen i Linköping gick till:
Buss 18 stannar på andra sidan gatan av Gamla Linköping som rekommenderas varmt. Ett stadsområde skapat för att bevara det gamla. Hus har blivit flyttade hit från andra delar av Linköping och området är väl bevarat, påminner om flydda tider med kullerstensgator och små butiker. Gamla Linköping har också ett område för land och ett för skog för den som vill uppleva mer.
Här skulle man kunna bo, skojade jag med en personal som tog det på allvar och berättade att man får nog stå i bostadskön i upp till fem år. Oj, sa jag och tänkte att hemma skulle en sådan plats med sådana hus vara 50 år i kö. I bästa fall.
Inne på området är det skyltsöndag och spelmän och tomtemor är redan på plats på torget, vilket ger en gemytlig känsla.
Dahlbergs café är ett trevligt tillhåll med mycket nostalgi. Själva huset byggdes efter den stora branden i Linköping 1700 och fick namnet Tornbergska gården i slutet av det århundradet efter den tredje ägaren Nils Tornberg som var guldsmed.
Inne på Dahlbergska caféet har de nybakta och mycket goda bröd med ost och julskinka till kaffet. Påtår ingår. Mums skulle man kunna säga.
För den som har yngre barn, barnbarn eller kanske jobbat i skolans värld känner säkert till Lasse-Maja. Här finns ett deckarhus för den som gillar spänning.
För barnen finns också den här gulliga bokhandeln med allehanda böcker och pyssel.
Tillbaka till stadskärnan går det alldeles utmärkt att promenera på en separat gångväg från cyklister.
En bit ifrån Gamla Linköping finns Slottsmuseet alldeles intill Domkyrkan.
Slottsmuseet har mycket historia att berätta och husen och kyrkan är några av de byggnader i sten som stod kvar när Linköping brann ner 1700.
Domkyrkans 107 meter höga torn är under renovering och inne i kyrkan är det ett härligt och överraskande sorl runt kaffebord och som påminner om att gå in på Vetekatten i Stockholm en helgdag.
En av kyrkans personal tog sig tid med mig i detta vimmel och berättade bland annat om frälsarkransen (Via Sacra) som också finns som stora stenar i golvet i kyrkan.
Frälsarkransen kom till under en resa i Grekland som biskop emeritius Martin Lönnebo gjorde i mitten av 1990-talet. Den är ett armband av stenar i olika färger och är som ett radband. Den börjar alltid med "Gudspärlan" som ses här ovan och går därefter i tur och ordning via de andra stenarna.
På frågan om Martin Modeus fick jag svaret ja, visst är det så att han var biskop här innan han blev vald till ärkebiskop. Nu för tiden har han sin arbetsplats i Uppsala precis som alla 70 ärkebiskoparna före honom också haft.
Domkyrkan är fantastiskt vacker i sin glans och tog lång tid att bygga. Den gamla kyrkan som ansågs vara för liten efter ett tag hade stått sedan 1100-talet och fick stå kvar under tiden som detta gigantiska bygge med start på 1230-talet höll igång. Den gamla kyrkan revs så småningom och stenarna togs tillvara och användes till den nya.
Niclas (Nils) Österbom var ett namn som kändes igen och jo men visst var det han som skapade predikstolen i St Nicolais kyrka i Nyköping (stadsbesök februari 2024). Här i Linköpings domkyrka har han också lagt sin hand och var tydligen efterfrågad, främst i Östergötland.
Kommer man från kyrkoområdet så håller man till höger om byggnaden för att hitta entrén. Poolen är en hint om jag säger så.
Museet har en liten shop precis bredvid receptionen och själva utställningarna finns på två våningar. Det verkar som att museet siktat in sig mycket på konst men också på en skapare av pärlplattor som tydiligen blivit uppmärksammad på nätet.
Utanför museet står denna sten av gråröd granit. Den dateras till omkring 1025 e v t och skylten berättar: ...björn och Asbjörn de reste denna sten efter Vigfast sin fader. Han dog i England. Helgas son.
Stackars "björnar", det kanske var det som fick Marie-Louise Ekman att skapa "Det svenska tungsinnet"?
Linköpings stadskärna är lite unik på något sätt. Avsaknaden av gallerior är rätt skön. Här finns gata upp och gata ner med butiker efter varandra.
Så ibland så bryts de av ett torg för att sedan vimla vidare genom gatorna.
En av killarna som har den här "godisbutiken av ost" mötte jag i ett annat sammanhang för ett par månader sedan och tänkte att när jag kommer till Linköping nästa gång så.... ja, det var ju söndag och då har Det goda från Italien stängt. Det hade jag missat. Så kan det bli ibland.
En annan butik av rang är ju Lakritsroten och de hade öppet som tur var...
Bilder från dagen:
Kyrkporten
Ljusbäraren i domkyrkan
Nostalgi
Godis är gott
Undrar om uttrycket "Räkna med bråk" började i Folkskolan?
Jag lämnade Linköping för den här gången. Tiden räckte inte till för alla besök och med facit i hand så tror jag nog det berodde på att jag var ganska länge i Gamla Linköping. Det fanns så mycket att titta på och upptäcka där, som i tryckeriet.
Där fanns ett speciellt papper i tryckeriet och jag kom på att vi alla nyligen har fått en broschyr i brevlådan som handlar om när krisen eller kriget kommer. Då om det skulle hända kanske vi inte kan använda våra telefoner eller skriva mail på våra paddor men vi har ett annat sätt vi kan meddela oss med och som garanterat kan produceras länge... nämligen skriva på papper gjort av älgspillning (från tryckeriet...). Innovativt så det förslår.
Nåja, vi är kreativa människor och hittar alltid ett sätt att lösa saker på. Kan vi flytta städer så kan vi lösa mycket annat också. Men papper av älgspillning var överraskande och ger hopp om så mycket annat om det skulle vilja sig illa någon gång. Och även om det inte gör det får vi hoppas, så kan kreativiteten blomstra ändå.
Blomma upp och leta gärna nya sätt att skapa oavsett vad du gör!
Vi ses på nästa äventyr, så håll utkik. Det kan komma ett ganska snart om vädrets makter inte ställer till det.
Haninge trail 2024
Haninge trail
Söndag 20 oktober 2024
Sista löploppet för i år och en riktigt fin bana, kuperad terräng och emellanåt med rötter på stigarna. Trevlig springtur så här på söndagsförmiddagen innan lunch. Haninge trail har tre sträckningar, 5 km, 10 km och 16,8 km.
Loppet arrangeras av IKJ Idrottsklubben Jordbänningarna i Haninge varje år. Det är ett stort arrangemang på klassiskt manér, precis som det var förr i tiden. Vatten och lite godis vid målgång och så medalj förstås. Inga krusiduller.
Banan går i Rudanskogarna och genom några av de leder som finns i skogarna som gula spåret, elljusspåret och 1,7 milspåret. Den har några backar och den sista innan målgång är en tjurig rackare som fick bli en gåbacke idag när andningen inte räckte till som den skulle.
Håll utkik efter loppet nästa år, för vem vet vem som står på startlinjen i oktober då. Kanske du?
Harspåret/Trylen 2024
Harspåret/Trylen
Söndag 6 oktober 2024
Det var tänkt att det skulle bli en kort promenad på Harspåret idag. Harspåret är en kulturstig i Rudanskogarna i Haninge och mäter ungefär 3,7 km. Lagom söndagspromenad innan lunch. En väninna har gått den, berättat om den och den ville jag ta mig an.
Lederna i Rudan är många och några går i varandra, följer parallellt och det visade sig även Harspåret göra. Jag kände igen mig om jag säger så men inte på hela kulturspåret. Det fanns ett avsnitt jag inte kände till och det gjorde att jag missade ingången till stigen.
Mitt i skogen står ett gränsröse och talar om att här går gränsen mellan Östra Rudans gård och Kalvsviks skog. Viktigt för bönderna då mycket plockades från skogen. Träd skulle fällas för att värma stugorna, smederna skulle smida och elden vara het.
På andra sidan skogsvägen vid gränsröset går en stig in i skogen. Den stigen är Harspåret... Jag stolpade vidare på skogsvägen glad i hågen.
Lite här och där finns "rumpbänkar" för den som behöver vila sig lite. Jag letade skyltar till Harspåret och ingen vila behövdes.
Backe upp och backe ner... Inga skyltar till Harspåret. Det kommer säkert när spåret viker av, tänkte jag och fortsatte. Än hade jag inte gått så långt.
Mötte en trevlig joggare som villigt stannade upp och berättade att jag nästan var vid skogstjärnen Trylen och borde ta en runda dit.
Jag minns när jag och min ena syster knallade runt här i skogarna för flera decennier sedan. Vi var här vid ett tillfälle och såg skelettrester av en älg i tjärnen.
En av killarna som hade tältat vid Trylen under natten berättade att de precis där vi stod och pratade dök på en älg igår kväll i nattsvarta mörkret. Det hade gått åt några öl efter det, sa han och skrattade. Kan tänka mig det.
Jag gick tillbaka och hittade stigen till Harspåret så småningom och blev glatt överraskad. Kuperad terräng precis i min smak.
Kulturspåret visar att just här låg det odlingsmark förr i tiden och i verkligheten kan man se ett dike från den tiden skära rakt över stigen. På foto göre sig icke diket något större oväsen av sig skulle man kunna säga.
Det här berget har jag både sprungit förbi och även fotat långt innan Internet och bloggar var uppfunna.
Berget har varit mycket mycket högre än vad det visar idag. Det kom till för över 2 miljarder år sedan när två kontinenter krockade med varandra och pressade ihop landmassan och skapade bland annat detta berg som då kom att bli flera kilometer högt. Det är en hisnande känsla.
Väder och vind likt "droppen som urholkar stenen" är det inte så högt idag och man gissar sig till att det i framtiden även kan bli så bland våra allra högsta berg.
Den här platsen låg på en ö i en skärgård för ungefär 9000 år sedan. Det var en boplats för forntida haningebor och uppe på berget hade de fin utsikt över vattnen.
Om... Haninges gamla kommunhus hade kunnat placerats ut på sin plats då hade det legat under vattenytan strax utanför den här ön.
Det enda spår av den skärgården som vi kan se idag är de båda rudansjöarna som ligger i det sund som vattenfyllt blev kvar från den forntida skärgården när landhöjningen tog vid.
Ett stort tack och till minne av Erland Sturck som kom på Harspåret. Även ett stort tack till Mattias Pettersson och Roger Wikell (Arkeologihuset) för ert arbete.
Och tack till dig som gick med ut i skogen idag i strålande solsken och 13 grader varmt.
En Svensk Klassiker Tjej 2024
En Svensk Klassiker Tjej (Tjejklassikern) 2024
3 mil skidor i Norberg (Kristinaloppet)
10 mil cykel i Motala (Tjejvättern)
1 km simning i Vansbro (Vansbrosimningen)
1 mil löpning på Lidingö (Lidingöloppet Rosa bandet)
Ja men så klart. Visst är jag både glad och stolt över bedriften.
Nu är det klart och alla fyra loppen genomförda.
Det blev till att fira i mousserande vin från en pytteflaska.
Kan jag, kan du.
Ingen tid i livet att begränsa sig.
Gör det du tycker om och tyck om det du gör.
Lidingöloppet Rosa bandet 2024
Lidingöloppet Rosa bandet
Söndag 29 september 2024
Jag springer Rosa bandet-loppet av två anledningar, den ena för att jag och en väninna bestämde oss för drygt ett år sedan att genomföra fyra olika lopp där Rosa bandet-loppet ingår. Den andra för min svärmor som avled i bröstcancer.
Området ute på Lidingö inför de olika loppen som går under helgen är uppdelade i tre. För oss som sprang milloppet som också var det sista loppet för helgen så gick starten ute på Grönsta gärde. Här var även målgången.
Vid Lidingövallen hämtar man sin nummerlapp bland annat och precis som i de flesta lopp så hämtar de som bor i närheten sin nummerlapp på tider där de långväga resenärer inte har hunnit att dyka upp än.
För oss som sprang milen så kom Abborrbacken vid 5 km. Utsedd till Sveriges värsta backe i löpsammanhang. Tror jag det, de flesta gick uppför backen men...
... vi ska inte glömma Karins backe som nästan är lika tjurig att ta sig uppför som Abborrbacken. Den sistnämnda hänger kvar i benen när Karins dyker upp 3 km senare.
Någonstans i terrängen dök den här skylten upp och blev förevigad. Fråga mig inte vart men troligast mellan ovanstående backar om jag tolkar bildsekvenserna.
Det var geggigt i start/målområdet av logiska skäl. Det har ju varit lopp här sedan i fredags så inget konstigt med det när regnet även sköljt marken väl. Jag tycker nog att skorna slapp undan hyfsat.
Jag kom i mål vilket gladde mig oerhört, inget snubblande över rötter alls. Om jag drar bort backarna och hämta-andan-stunder så hamnar springkontot på runt 8,5 - 9 km. Det var överraskande då jag inte sprungit en meter sedan jag föll illa för ca två månader sedan.
Så fint att du följde med ut till Lidingö denna söndagseftermiddag. Kanske du också känner dig manad att ta dig an något av loppen i september nästa år.
Inget är omöjligt, det handlar bara om att vara förberedd.
Från videofilmning
Svampkurs i Rudanskogarna 2024
Svampkurs i Rudanskogarna
Lördag 28 september 2024
OBS! Bilderna här nedanför visar både ätliga och oätliga samt giftiga svampar. Plocka endast svamp som du är 100% säker på är ätlig matsvamp.
Idag var vi ett gäng svampamatörer som passade på att hänga med Lotta ut i skogen.
Plocka alla svampar så går vi igenom dem senare, sa Lotta och vi drog iväg både på stigar och i mossmarker. Det blev en resa för en som hitintills bara hittat flugsvamp.
Det tog inte lång stund förrän min korg började bli tung. Det fanns bra med svamp i mina hemskogar.
Skillnaden mellan en ätlig och en giftig svamp i knopp kan vara att den giftiga i det här fallet har en synlig fot och hatt som visas när man delar den. Den på bilden giftiga börjar dessutom rodna vid delningen, det vill säga den börjar skifta färg till rosa.
Stensopp som Karl Johan heter är en ren delikatess i matsvampsvärlden men när det är överväxt är den inte längre någon delikatess. Välj bort överväxta svampar som är träiga, de kan dessutom vara angripna av insekter.
Svampar som är i knopp och inte växt ut kan vara svåra att identifiera. Välj bort dem. Plocka bara svampar som går att identifiera till 100%. Den här svampknoppen är giftig.
Ett fint exemplar av en Karl Johan som Abbe visar upp. Han var en hejare på att susa runt i skogen och hittade till och med en blomkålssvamp.
Efter några timmar i skogen där vi härjade vilt bland svamparna gick Lotta igenom med var och en vad som var ätligt och okej att ta hem att förvälla eller steka.
Jag valde att skänka bort mina ätliga svampar till de andra. Anledningen var för att ladda om inför nästa äventyr som går av stapeln i morgon.
Tack för att du följde med ut i svampskogen. Kanske du är en svampentusiast som är van att plocka svamp? Lär gärna ut dina kunskaper.
Höst på Utö 2024
Utö
Söndag 22 september 2024
Det var tänkt att jag skulle ha stått vid runstenen ute på Söderby fält men fick ett förslag från en vän att istället åka till Utö. Det kunde jag verkligen inte motstå.
Det var lite kyligt på morgonkulan, 10 grader i Haninge, och här vid Årsta brygga med havet framför oss låg vinden på lite grann så vantar på och mössan förberedd i ryggan, redo att åka på ifall snålblåsten skulle komma seglandes (!).
Båten tar ungefär 30 minuter till Gruvbryggan på Utö och kör sedan vidare till två stopp till på ön.
Vi skulle ut på en av lederna och fick bra med info från en kille som troligen både jobbade och bodde på ön. Han rekommenderade en led på 15 km som vi tog till oss. Den gick runt ön och även bitvis utmed vattnet vilket lät riktigt mysigt.
Leden är utmärkt uppmärkt (!) i gult och blått och första halvan som vi gick var helt makalöst vacker. Jag har varit på Utö tidigare både i jobbet och på fritiden men inte på den delen av ön.
Vi stannade, tog in, fotade om vartannat och tiden rann iväg fortare än vi kunde tro.
Ringar på vattnet...
Lite kna(c)kigt?
Terrängen är kuperad och många tallar är på väg att ge upp sin plats på grund av stormar kunde vi ana oss till.
Vattnet är klart och det går att se botten. Även om temperaturen steg till ungefär 14 grader så ville jag bara hoppa i. Vattnet drog verkligen.
Vid vägs ände
Det här är inte stigen
Vi kom nästan till slutet av ön, stigen vek av men vi ville kika lite till. Kanske vi kunde komma fram men nej. Det var lite för knöligt med mycket stenbumlingar och klippor som inte var direkt klättervänliga som går att se på de två ovanstående bilderna.
På tillbakavägen var det bred grusväg, här kunde vi dra på och värmen av det steg så pass att jackorna åkte av. Så fick vi syn på får (men inget Shaun).
Ett nyfiket ett som i rask takt tog sig fram till oss och höll på att kränga sig ut genom stängslet. Kanske den ville hänga på, man vet aldrig. Vi gick vidare så att den inte skulle hitta på något ofog.
Lite längre bort gick det ett gäng "pandafår" som inte alls var lika socialiserade som det svarta fåret (!)
Så dök det upp skyltar och vännen såg att vi var på en plats därifrån vi hade börjat gå. Det kändes inte som att vi gått 15 km.
Båten var ännu inte på ingång så vi tog en tur i Gruvbyn och hamnade så småningom i bageriet där det blev både fika och bullar. Såå gott!
Båten tar taxa 3 till Utö från Årsta brygga och för en pensionär betyder det i dagsläget 64kr enkel resa. Tänker man sig inte för så aktiverar man sin SL-biljett och försöker blippa den... Så resan blev något dyrare än vad som var tänkt. Håhå jaja 🤭
Båten och bussen har passning. Det tog inte mer än kanske 7-8 minuter från det att båten lagt till vid Årsta brygga tills bussen mot Västerhaninge kom. Smidigt.
Utö är en vacker ö och fin att besöka en höstdag som denna. Utanför säsong finns det gott om plats men nu börjar snart bageriet att stänga så ge dig iväg innan det händer så du inte missar deras goda hembakade bullar.
Å andra sidan finns ett bageri på Frejgatan i Stockholm som säljer deras fikabröd och dit går det ju bra att åka tunnelbana utan sjögång om vädret är kinkigt.
Vi åkte hemåt nöjda, glada och mätta efter en härlig vandringsdag på fina Utö. Åk dit du också om du inte har gått på vandringslederna förut.
En anekdot... Ja men det måste ju också finnas.... så klart.
Jeansen från den här vandringsdagen behövde tvättas när jag kom hem. Sagt och gjort. I med dem i tvättmaskinen så att jag kunde börja plocka ut packningen från ryggan.
Efter 6 minuter klickade det till i hjärnan och en hel del svordomar singlade ut och runt i hemmet medan benen i ilfart tog sig till badrummet och fingrarna på tvättmaskinens tryckknappar fick den att stängas av.
Plånboken...
Jo då, visst serru... den låg där rejält sur (!) men fortfarande i byxfickan. Tja varför inte. Den kanske gillar vatten den också precis som dess ägare. Match made in heaven?
Så nu har jag tvättat pengar 🙄😬😳
Snart är det dags för nya utmaningar så följ med på dem du också om du vill. Men först...
Bilder från dagen
En bit av våtmarken
Sanden är skön att gå i även med vandringskängor.
Fin stig ned mot havet
Isen har ristat och berättat sin historia i bergen
Inga köer, inga rondeller bara vackert lugn.
Vy utan motstånd
Einstein sa: Fantasin sätter inga gränser.
En plats att fästa i minnet.
Några lingon utmed stigen men blåbären är slut för säsongen
En Karl Johan stor och pampig men tyvärr var den förstörd. Den första i naturen för mig som bara hittar flugsvampar men det ska det visst bli ordning på vad jag förstått.
Tack för att du följde med till Utö. Håll utkik, det dyker snart upp något igen.
Närstrid och Tyresta by
Lördag 14 september 2024
Frescatihallen, Stockholms Universitet
Söndag 15 september 2024
Tyresta by, Haninge kommun
I går nyttjade en födelsedagspresent jag fick i somras. Tack fina 💞
Närstrid under en heldag enbart för kvinnor tillsammans med Självförsvarsskolan.
(Det var visserligen lördag men närstriderna var under kontrollerade former, under översikt av professionella instruktörer och inget som skedde mitt på Kungsgatan efter mörkets inbrott...)
Det var en rolig, tuff och innehållsrik dag. Svett och skratt blandades med insikter och allvar. Teori och praktik varvades och med mig hem fick jag tekniker, ömma muskler och en hel del blåmärken. Det gav mersmak och jag är inte någon självplågare kanske jag ska tillägga...
Den här dagen går att boka för kvinnor på flera platser i Sverige nu under hösten. Nästa omgång i Stockholm är den 26 oktober för den som bor i närheten och känner sig manad att lära sig mer om sig själv och andra i närstrid. Jättehäftig kurs så missa den inte. Vill du så läs mer på deras hemsida.
För den som vill går det att under dagen köpa med sig larm och försvarsspray. Mer info om detta får man under kursen.
En söndag i kortärmat trodde jag inte för en vecka sedan men vädret är oförutsägbart så nu i mitten av september är vi dessutom enligt väderleksrapporten på väg mot 20 grader varmt i mitten på veckan. Helt fantastiskt.
Den som har läst om honungsslungningen fick också veta att jag har börjat gilla honung. Den burken jag då fick med mig är strax slut så påfyllning blev ett akut inslag den här dagen.
I Tyresta by går det att köpa honung från egen produktion för dryga hundralappen. Honungen är ren naturprodukt och Tyresta by som är från 1700-talet ligger i Tyresta Nationalpark som till största delen ligger i Haninge kommun.
För den som vill och har möjlighet går det också att köpa styckat nöt- och lammkött från gården. Prisbilden är en annan än den i affärerna men var och en vet vad den får med sig hem plus att man gynnar lokal produktion.
Läs gärna mer om Tyresta by och Tyresta Nationalpark om du vill veta mer.
Läs gärna mer om Tyresta by och Tyresta Nationalpark om du vill veta mer.
Det har varit jättekul att du ville följa med den här helgen. Snart kommer det nya utmaningar och äventyr av annat slag.
Sörmlandsleden etapp 5:1 2024
Sörmlandsleden etapp 5:1
Kvarnholmens IP (Nynäsgård) - Ösmo
Måndag 9 september 2024
Den här etappen är bra markerad om man bortser från att växtligheten ibland tar över och gör ringarna lite osynliga emellanåt. Ingen risk att gå vilse i alla fall.
Idag var vi två som vandrade. Vi möttes upp vid pendelstationen Nynäsgård och därifrån är det inte så långt till leden som börjar vid Kvarnholmens IP.
Det är troligen årets sista dag i kortärmat för oss som bor i stockholmstrakten. I morgon ska det visst regna och temperaturen dala för att i slutet på veckan visa omkring 16 grader.
Åter till Sörmlandsleden...
Det här är en riktigt fin led med backar, stenar och rötter på stigarna. Lite pulshöjande emellanåt och riktigt skön etapp.
Vi hittade en fin utsiktsplats uppe på en av höjderna kanske halvvägs eller så och kunde höra bilsus långt där nere för dem som kanske var på väg till eller från Nynäshamn. Här tog vi en välförtjänt paus när magarna började knorra.
Leden är på ett fåtal sträckor grusad och...
...bjussar även på gulliga kossor. Den lilla ville också vara med och trängde sig fram något.
På den här sträckan av Sörmlandsleden finns ett gravfält från 1000-talet från tiden vi idag kallar vikingatiden. Gravfältet har ungefär 250 gravar av olika slag och är ovanligt stort sägs det.
En annan sak som är spännande är att uråldriga vägar som folk gått eller ridit på från den här tiden kan visa sig genom så kallade hålvägar. Vi skulle troligen tänka att det bara var diken...
Stenen berättar: Svarthövde och Vidfarne och Vibjörn och Arnund reste denna sten (efter) faruki sin fader
Den här stenen tror man att runmästaren Halvdan har ristat. Det finns ju några kändisar bland runristarna som gjorde sig ett namn och som vi idag känner till. Halvdan är just en sådan person och blev omskriven i bloggen i vintras när jag gjorde Stadsbesöket i Sigtuna med en annan väninna.
Så kom vi till vägs ände och där nästa etapp tar vid. Vi började närma oss Ösmo.
Om du har varit i Ösmo känner du säkert igen det här maffiga trädet på ängen strax söder om ICA.
Så blev det dags att åka hemåt från Ösmo. Den ena åt det ena hållet och den andra åt det andra.
Här på perrongen när pendeln var försenad på grund av signalfel fick jag tid att minnas när jag tog bussen, som då hade hållplats intill stationshuset en gång för mycket länge. Då åkte jag till en väninna som hade sommarstuga en bra bit härifrån. Idag finns en stor busstation en trappa upp från stationen men stationshuset från en svunnen tid när ångloken tuffade förbi står fortfarande kvar tack och lov.
Vad roligt att du tog dig tid att följa med på den här etappen av Sörmlandsleden, den sista sommardagen. Vädret har varit strålande och än är det fortfarande vandringsväder fast hösten är i antågande. Kanske ett äventyr eller utmaning också, vem vet så håll gärna utkik om du känner för det.
Tumba bruksmuseum 2024
Tumba bruksmuseum
29 augusti 2024
Dagens utflykt gick till Tumba bruksmuseum. Tumba ligger strax söder om Stockholm och här på bruket har det arbetat människor sedan 1700-talet med papperstillverkning för Sveriges alla sedlar och det håller på än.
Området där sedeltillverkningen pågår i nutid klassas som skyddsområde och är därför totalförbjudet att fotografera.
Vi åkte pendeltåg till Tumba station och därifrån går buss 725 till området. Vill man i stället promenera tar det ca 15-20 minuter från pendeltågsstationen. Skyltning finns men kan vara lätt att missa om man inte är tillräckligt uppmärksam.
Brukssamhället kom verkligen emot oss direkt, jättefint område. Inspiration är aldrig fel och i det här fallet skulle vi kunna säga att Tumba bruk kom till av inspiration från Nederländerna.
Ett förslag på hur hundralappen i dåtid skulle kunnat se ut.
Hur det har gått med den saken är fortfarande ett ständigt bekymmer men skam den som ger sig kanske Riksbanken tänker och fortsätter bakom höga stängsel i Tumba att göra sedlar av extraordinär papperskvalitet.
En fingervisning...
Området är fint att gå omkring i och det finns både café och viloplatser för den som behöver en paus.
Det finns fyra museibyggnader på området, Kölnan är en och handlar om hus och hem.
Det här är Carolina Öman eller moster Carolina som hon kallades. Carolina föddes på Ekerö utanför Stockholm. Det visade sig att hon var halt och kunde därför inte arbeta som piga.
Så småningom kom hon till Riksbankens fattigstuga och fick därigenom börja undervisa barn i läsning. Detta gjordes i henne egen kammare som blev kallad för "Carolinska institutet". Det sägs att hon var en vänlig själ och att barnen gillade henne.
Lärarinnans plats, antingen vid orgeln eller katedern bredvid. Barnen då?
De fick bänk med lock och satt ihop radvis...
... och "lyxen" att få ha bänk med lock den avundas jag. Ett år fick vi ha bänk med lock när jag gick i småskolan men de byttes ut till bord med plastlåda på sidan bara för att buspojkarna hade smällt för mycket med locken.
Självhushållning var en viktig del i försörjningen av familjen.
De fanns de som hade djur och då blev mathållningen en annan.
Det var viktigt att arbetarna på bruket stannade kvar i produktion och därför fanns en del förmåner för de anställda. De skulle finnas någonstans att bo, visserligen bostadsbrist på 1800-talet med kanske 14 personer i samma rum men ändå tak över huvudet, få mat i magen men även odlingsmöjligheter i form av en täppa.
Det gick också att låna lakan till sängkläder som familjen fick behålla om pappan i famlijen jobbade mer än sex år på bruket. Det var generöst på 1700-talet.
På brukets värdshus kunde det bjudas in till festmåltider ibland. Den som stod för kokeriet i mitten av 1700-talet var Christina Östberg. Vid ett tillfälle i början av 1760-talet bjöds det in 38 herrar som serverades 28 rätter och 26 sallader... drycken var champagne, bourgogne, rhenskt, portugis och punch.
Hjärtinfarkt någon?
Christina arbetade på värdshuset fram till 1780 och när hon som 62-åring avled 1783 sägs det att hon lämnade efter sig många dyrbara klänningar.
Det fanns fiolspelande arbetare på bruket och musicerandet har förekommit i många hundra år i Tumba. På 1800-talet fanns på bruket även en musikkår.
Traditioner som valborg var vanligt förekommande för brukspersonalen då man kunde samlas vid paviljongen för att spela och dansa.
Det var viktig med rörelse, idrott och spel förekom liksom bad och simning. För dem som fiskade fanns både aborre, gädda och mört i sjön Aspen att fånga.
I början av 1900-talet startade några ungdomar på bruket Tumba Idrottsklubb och träningen försiggicks på vedgårdsplanen strax intill ån.
Det här är Johanna Petterson och ska vi sätta en titel på henne får det bli självhushållare. De flesta var självhushållare på Johannas tid i början av 1900-talet då man odlade sin mat som ärtor, kål och potatis. För den som hade djur kanske gris eller får hade också lättare tillgång till kött än andra.
Museet berättar att idag tillverkas hälften av vår mat som vi äter i Sverige i andra länder. Och samtidigt finns det många som helst vill veta varifrån maten kommer, hur den har producerats och om den är hållbar ur ett klimatperspektiv. Den ekvationen kanske inte alltid går ihop.
Det finns kanske en önskan att kunna köpa lokalt producerad mat från en gård som potatis, ägg och kött samtidigt som man kanske beställer hem mat via nätet på fredagen för att man vill ha det snabbt och tillagat.
Hur vill vi leva?
För att framställa 1 kg honung behöver bin göra 10 000 flygturer mellan kupan och blommorna eftersom ett bi bara kan bära en tiondels gram.
På bruket använde arbetarfamiljen torrdass ända in på 1950-talet, det var bara tjänstemännen och deras famljer som hade tunna inomhus.
Från torrdassen gick transporten av innehållet med häst och vagn till en kompost där det blev till jord. Jord som kom till växthus där bland annat tomater växte.
Det fanns familjer som kunde skaffa sig ett får och kvinnor som tog hand om ullen för att sticka och väva varma vinterkläder hade fullt upp.
Röda magasinet som ligger mittemot Oxhuset visar papperstillverkning och lump.
Det var kvinnorna som tog hand om lumpen på bruket. Idagsläget gör varje svensk av med ungefär 275 kilo papper per år. Det går åt ett träd för att göra 70 kilo papper så fyra träd per år då.
Vad använder vi för papper? Toa- och hushållspapper, kaffefilter, mjölkförpackningar, servetter, näsdukar, kartonger, pappkassar, reklam, broschyrer, tidningar, böcker, medicinförpackningar, förpackningar till mat och hygien, tårtkartonger. Vad mer?
Spruthuset som visar brandskyddet. Brandbilen som går att kika in i men inte att sitta i just nu.
Skön stavning
Pumpa vatten
Stegvagnen
Det osar hett så hopp i och dra iväg.
Pumpa på
Tillbehör?
Jag och en av mina väninnor fick en fantastisk dag på Tumba bruksmuseum. Vi fikade gott med smörrebröd och brownies och knatade runt på området, läste och förundrades över allt som vi tidigare har missat för ingen av oss hade varit där förut.
Stort tack för att du också följde med till Tumba bruksmuseum. Har du inte varit där tidigare som vi är det värt ett besök och rekommenderas varmt.
Persiennrenovering 2024
Persiennrenovering
i Handen
med början onsdag 28 augusti 2024
Utmaningar och äventyr är min melodi och att helrenovera en persienn är något jag aldrig pysslat med förut. Kanske du inte heller har gjort det förut. Då kan du passa på att följa persiennrenoveringen steg för steg i fall du känner dig manad att också ge dig i kast med en helrenovering av persienner som är uppsatta mellan fönstren.
Huset jag bor i är byggt på 50-talet och jag gissar att persiennen är från 60-talet. Själva fönsterglaset där persiennen sitter är 102 x 88 cm. Persiennen har 42 lameller, har inte varit uppdragen då linlåset varit trasig. Persiennen är gammal, trasig och smutsig och nu ska det bli dags för en förändring till det bättre.
Gammal, trasig och smutsig persienn i behov av totalrenovering.
Och så här gick det till...
Först ska vi titta på vad som kommer att behövas för att renovera persiennen
Den här persiennen har tre ställen för stegband och linor, den har en vridpinne och linlås. Förklaring av orden kommer längre ned så läs gärna hela renoveringsprocessen innan du sätter igång med ditt projekt.
Inköp av tillbehör för ungefär 50-lappen vardera i dagspris, några påsar är dyrare, någon annan billigare. Det finns flera butiker som säljer persienndelar, jag valde Clas Ohlson då deras butik ligger nära hemma.
Linor till tre fästen. Jag köpte tre förpackningar då jag inte ville klippa. Till den här persiennen behövdes ca en förvpackning.
Jag köpte två stegbandsförpackningar...
.... som inkluderade i vardera påse två bottenknappar samt två metallskydd till översta lamellen. Den här persiennen behövde tre av vardera så det passade bra med två förpackningar.
Linlås till karmen så att snörena sitter fast när persiennen är uppdragen.
Bottenknappar att fästa i nedersta lamellen. De här behövde jag egentligen inte köpa då det fanns bottenknappar i stegbandspåsen, missade utbudet i den påsen bara.
Lintofs som håller linorna på plats när man drar upp persiennen.
Verktyg som skruvmejsel för nedmontering av persiennen från fönsterkarmen och eventuellt till fastsättningen av stegbanden i stegbandsrullarna samt stegbandsrulle med skruv. Dessutom en liten hammare om man använder nubb.
Skyddshandskar, lamellerna är av aluminium och vassa samt till stegbandsrullarna när stegbanden ska tryckas fast, lätt att slinta.
Kolla vad som behöver bytas ut och vilka verktyg som kan behövas.
Nu ska vi nedmontera persiennen
Den där snörstumpen har verkligen sett bättre dagar. Vridpinnen (den du vrider persiennen med) har ett fäste högst upp där den sitter ihop med en liten del som kommer ut från ett hål i karmen.
Dra ned det vita fästet uppe på vridpinnen.
De två delarna sitter inte i varandra så när du har dragit ned fästet uppe på vridpinnen släpper de direkt.
Öppna fönstret och på just det här fönstret är det två spakar som ska dras ut för att kunna sära på fönstren och komma åt persiennen som sitter emellan.
Stick in en skruvmejsel och dra försiktigt ut spaken om du har ett fönster som detta.
Då ska det se ut så här när du har fått ut spaken.
Observera fönsterramarna... det ena från 1950-talet i trä och det andra från 2000-talet i plåt, att ytan, fasaden ska vara snygg är fåfänga. Jag föredrar ett snyggt inre...
Sära försiktigt på fönstren så att persiennen hänger fritt.
Den här sunkiga knuten var bara att klippa bort. Det här är linorna som sitter på fönstrets framsida och är de som man drar upp persiennen med och som syntes när fästet på vridpinnen skulle dras ned. Den här har jag bara använt när jag tvättat fönstren och det var riktigt skönt att få klippa bort den.
Kolla hur persiennen är uppsatt. Den här persiennskenan sitter med tre beslag och fastspikad med nubb högst upp på fönsterkarmen, andra persienner kan vara uppsatta med skruv.
Ta skruvmejseln och peta försiktigt in den mellan fönsterkarmen och beslaget som persiennen sitter fast i.
Vicka fram och tillbaka med mejseln så att nubben släpper. Jobba mjukt. Ingen brådska, inget slit. Bara vicka. Försiktigt. Du behöver ha hålen intakta för att sätta dit nubb eller skruv igen och om karmen som den här är gammal och sliten kan ett alltför hårt vickande skapa större hål. I värsta fall. Men det finns lösningar på det också.
Det korta fästet som du delade vridpinnen med på framsidan kan du nu dra ut mellan fönstren när du har tagit loss persiennen från sina fästen i fönsterkarmen.
Den här hängde på framsidan av fönstret för en stund sedan och nu är den utdragen mellan fönstren. Bakom den ser du hur de tre linorna syns i röret som går ut mot fönstrets framsida.
Så, då är persiennen borttagen från fönstret.
Nu ska vi titta på hur vi plockar isär persiennen och rengöra persiennens olika delar
De två linorna som sitter på varsin sida om lamellen kallas stegband. Stegbandet gör att lamellerna sitter isär för att kunna vicka på för insyn eller solskydd.
Gamla och nya stegband
Tänk dig att du kliver upp på en stege. Stegen är som stegbandet och där du sticker in dina fötter i stegen kan liknas vid där lamellerna sitter.
Linan i mitten som går igenom hålen på lamellen är den lina som du drar upp persiennen med. Den linan ska sitta på ett speciellt sätt i lamellerna och det kommer förklaring på det när persiennen monteras upp igen.
Längst ned på den här persiennen ska det sitta tre bottenknappar som håller fast linorna och stegbanden men på den här persiennen satt inga knappar och knutarna var nästintill lösa.
Knyt upp eller klipp bort de tre knutarna på linorna längst ner på persiennen.
På skenan som persiennen sitter fast i kan du se de tre linorna som tidigare setts på framsidan av fönstret med en sunkig knut. De linorna kan du nu dra bort, en i taget, genom att du tagit bort knutarna längst ned på persiennen.
Nu är linorna som suttit i hålen i mitten av lamellerna borta. Nu drar du försiktigt ut lamellerna från stegbanden så att du inte viker eller skadar dem.
Diskmedel är ett universalmedel för rengöring och används även för att tvätta skenor och lameller. Borste eller mjuk svamp går bra på lamellerna. Skenorna går att skrubba.
Torka lamellerna en och en och låt dem ligga mot varandra. De är otroligt lätta att klistra fast sig i varandra så lägg dem konvex-konkav så blir de lättare att sära på när du ska montera.
Mekanismen i persiennen
Här är själva fästet som persiennen hänger i. Det tas enkelt bort genom att trycka upp det från skenan.
I skenan ligger persiennens hela mekanism. Rullen med snörena heter stegbandsrulle och den är till för hur persiennen beter sig kan man säga. Genom rullen sitter en stålpinne till alla tre stegbandsrullarna i skenan. Den pinnen är den som reglerar vridningen av persiennen och sitter ihop med vridpinnen när den är på plats. Inunder finns en röd plasthållare, den är till för att hålla allt på plats och att linor och stegband ska hamna rätt.
Den här stegbandsrullen har en skruv. Skruven är till för att rullen ska hållas på plats på stålpinnen. Det finns stegbandsrullar utan skruv och jag tror utan att veta att det är "hocke vicke" vilken man tar.
Stegbandsrullen har två flikar som stegbandet ska sitta i när de två små trådarna har klippts bort som stegbandet sitter ihop med. Flikarna ska nypas ihop och det fungerar hyfsat att trycka ihop dem med en skruvmejsels breda sida.
Stegbandsrullen håller fast stegbanden. Stegbanden ska sättas mot varandra. En snurrar åt ett håll och den andra åt det andra hållet. Håll koll på när du klippt isär stegbandets två tunna trådar att stegbandssnörena är lika långa när du klämmer fast dem i stegbandsrullen annars är risken att stegbanden blir sneda och då blir det svårt att sätta upp lamellerna.
Stegbandsrullen sitter fastklämd i den röda plasthållaren och kan lätt tas bort vid nedmonteringen genom att dra upp den.
Observera att stegbandsrullarna ska vara som trillingar, de ska se exakt likadana ut när stegbanden är på plats, både när det gäller stegbanden och längden på snörena som är fastklämda.
För den som väljer stegbandsrulle med skruv så skruvas den loss för att kunna dra bort stålpinnen. Observera att skruven är pytteliten och lätt försvinner så håll koll på den om du väljer en sådan stegbandsrulle.
När du har tagit upp stegbandsrullen ur skenan, dragit bort stålpinnen så är det bara att dra ut den röda plasthållaren.
Lätt som en plätt...
Jag valde att köpa nya delar på min lokala persiennfirma, de nya stegbandsrullarna kostade några kronor. Med mig hem fick jag en med skruv och två utan, märkte ingen skillnad när de sattes fast på stålpinnen.
Nya plasthållare blev det också, en av de gamla röda var dessutom trasig och hade inte gått att använda ändå.
Precis som de andra delarna valde jag även nya beslag.
Montering av persiennen
De nya plasthållarna är på plats med ett klick och satt därefter som berget.
Så här ska stegbandsrullarna sitta men... jag har ännu inte satt fast stegbanden i dem så det här är bara för att visa hur de ska sitta.
Stegbanden ska fästa ifrån varandra på stegbandsrullen. Klipp i sär tre eller fyra * fästen. Kom ihåg att sätta dem med lika långt avstånd på stegbanden och inte som här där den ena är något längre.
Tryck fast stegbanden med exempelvis en skruvmejsels breda sida så att banden sitter ordentligt fast.
* Ett förtydligande: Börja med två och se hur långt ner stegbandet kommer under skenan när du har pillat ner stegbanden. Det har betydelse i slutet visade det sig.
Stegbanden ska rullas ett varv runt stegbandsrullen. En medsols och den andra motsols så att det stämmer med hur det är fastsatta.
Så här.
Nu till pillergörat. Både stegband och lina ska in på samma ställe, det vill säga i den smalaste delen där mässingsrullen sitter i plasthållaren.
Häng gärna upp skenan för att lättare kunna jobba med både lina och lameller.
De tre stegbanden hänger nu löst och ledigt under skenan där mekanismen finns, och nu är det lamellernas tur att placeras.
Den översta lamellen ska ha ett skydd över hålet för att inte påfresta linan för mycket. Dessa tre kläms fast och var försiktigt även här då det är tunt material att jobba med.
Skjut sedan in lamellerna en och en så att de ligger på de två tunna trådarna på stegbanden.
Nu är det dags för lindragning. Ett tips är att tejpa en bit av änden på linan för att göra den styvare och därmed lättare att dra igenom utrymmena i skenan.
Lina med tejp i änden.
Nu ska linan träs igenom den smalaste delen av plasthållaren där mässingsrullen sitter. Det är ett pillergöra som kräver tålamod. Jag valde att göra det i två steg. Först drogs linan genom plasthållaren för att sedan dra upp den ur skenan.
Därefter stacks den ner med den tejpade änden av linan i det smala stället i plasthållaren.
Här kommer linan ner från skenan ovanför.
Lindragningen är lite speciell och koncentration kan vara en fördel. Linan är lång och jag lät den vara så, klippte ingenting under monteringen. Det är nog en smaksak i vilken ände på persiennen man börjar dragningen. Jag valde att börja uppifrån och dra linan nedår.
I det första hålet högst upp där metallskyddet sitter drar du ned linan, därefter ska linan dras i vartannat hål bakom de två tunna trådarna på stegbandet och i vartannat hål framför men.... det ska inte vara på samma sätt i de tre stegbanden.
Observera, en persienn som har tre stegband ska linorna dras på de två yttersta stegbanden lika framför och bakom. I det mittersta stegbandet ska linan dras tvärtom.
Exempel: Vi kallar stegbanden i persiennen för 1, 2 och 3. Stegband 1 och 3 börjar med att linan går bakom de två tunna trådana i det första hålet. Stegband 2 börjar med att linan går framför de två tunna trådarna i det första hålet.
Har du en persienn med bara två stegband gör du på samma sätt. Den ena linan i stegbandet börjar med bakom och det andra linan i stegbandet börjar med framför.
Här är linan dragen framför trådarna.
Här kan du se att linan högre upp är dragen bakom trådarna och är på väg att dras framför trådarna.
När linan är dragen kan du fästa den längst ned med tre knutar på varandra men inte för hårt för du kommer att behöva lossa dem lite senare. Knuten görs för att hålla linan på plats medan du jobbar med de andra linorna.
Här kan du se hur linan ligger fritt i skenan.
Observera att alla linorna ska löpa åt samma håll i skenan. Det betyder att du har en lina i den bortre änden (från stegband 3) som ska gå genom hela skenan. Linan som kommer upp från mitten (från stegband 2) går jäms med den du redan har dragit från stegband 3. Tillsammans möter de upp linan (från stegband 1) som har den kortaste vägen ut från skenan.
Nu är det dags för stoppknappens entré tillsammans med linan.
Trä in linan i stoppknappen.
Låt linan gå tillbaka in i skenans hål på utsidan av stoppknappen. Stoppknappen har ett utrymme för linan på utsidan.
Klipp av stegbanden som hänger nedanför skenan men inte för nära inpå. Låt tre fyra steg vara kvar och trä in stegbandet i skenans hål. Klipp av två eller tre av de tunna trådarna längst ned så att stegbandet delar sig. Knyt fast det som är kvar av linan med stegbandets två delar. Lägg trådarna tillsammans gömda under den sista lamellen.
Tryck fast stoppknappen i hålet när alla tåtar ligger på skenan.
Den sista lamellen ligger som ett lock över skenan och gömmer trådarna som fästs.
I skenan där linorna löper genom mekanismen ska nu tre linor hänga ut. Om du inte har klippt linorna än kan du göra det nu. Klipp något längre än halva persiennen men kontrollera först....
I mitten av skenan ska två linor synas och ligga helt fritt.
Och i den bortre delen av skenan endast en lina. Se till så att samtliga linor ligger fritt och inte stoppas upp av något. De ska gå igenom plasthållaren och komma upp från den smalaste delen av plasthållaren där mässingsrullen sitter. Påminnelser kan vara av godo så slipper man göra om.
Nu är det dags för fönsterramsfästena att sättas fast. I plasthållaren finns utrymme för två av fästets ben, sätt i dem där och tryck till. Förslagsvis först ena sidan....
... och sedan andra sidan.
Sätt upp persiennen med nubb eller skruv i de gamla hålen. Använder du nubb så hamra försiktigt med en liten hammare.
Stoppa in de tre linorna i röret mellan fönstren så att de kommer ut på framsidan av fönstret. Stoppa också in stålpinnens mjuka del i hålet över fjädern så att det sticker ut på fönstrets framsida.
Då var det dags för vridpinnen att sättas fast. Passa in delarna i varandra och skjut upp den vita plastdelen över de två delarna.
Ta en lintofs och trä in linorna en och en i den. När alla tre är på plats reglerar du längden som du vill ha den, strax ovanför hälften kan vara ett tips. Därefter gör du en knut som du drar in i lintofsen. Klipp av överflödig lina.
Sätt ihop fönstret och...
Njut av det fräscha som de nya linorna och stegbanden ger.
Men... ooops... vad hände?
Hmm.... en glipa och lite för mycket häng nedtill.
Jag kan väl säga att jag är ganska mätt på persiennrenovering 2024 efter att ha monterat och nedmonterat 3-4 gånger då det har varit mycket trial and error. En glipa? Tja, det får jag stå ut med. En gardin så kanske det ordnar sig. Om inte annat så får jag lösa det. En annan gång.
Totalt har det kostat 474 kronor i inköp och jag har som sagt massor av lina kvar och det räcker säkert till flera persienner. Jag har också flera linlås och lintofsar kvar. Ungefär en hundralapp hos den lokala persiennfirman och resten på Clas Ohlsson.
Jag kan inte säga hur mycket tid det tagit men troligen 2-3 dagar beroende på det som har fått göras om ett antal gånger. Om det blir en nästa gång kommer det inte att kosta lika mycket och inte ta lika lång tid heller. Tror jag.
En persiennfirma skulle ta mellan tummen och pekfingret någonstans kring 2000 kronor för ett sådant jobb. Knappa tusenlappen för material och resten arbetskostnad. Då skulle jag i och för sig få nya lameller och ingen glipa men jag är nöjd med insatsen och glipan är bara charmig... ehh?
Tack för att du orkade med att läsa ända hit. Jag har försökt att skriva så att det ska vara lätt att följa. Ibland har jag glömt att fota så det kan finnas några hopp i dokumentationen men tänk som så att det du tar bort ska också sättas dit.
Lycka till med din persiennrenovering!
På återseende :-)
Slunga honung i Handen 2024
Slunga honung
På hemmaplan i Handen
26 augusti 2024
Där jag bor har bostadsföretaget ett hållbart tänk. Ett är att det finns en bikupa i området som gör att de kan bjuda in de boende på honungsslungning en gång om året och där var och en får en burk honung med sig hem. Trevligt så det förslår.
Slunga honung var riktigt roligt, det var första gången. Först skrapa bort vaxet så honungen i ramen kan börja rinna. Sedan stoppa ner två ramar åt gången och som är fyllda med honung ner i slungan. Det kommer så otroligt mycket honung på bara två ramar.
Den stora hinken med honung som rinner ur slungan blir mer än halvfylld och hälls sedan i en behållare med sil. Nu ska honungen silas från orenheter som vax eller kanske från något stackars bi som inte hunnit undan i tid.
När hinken är tom och har ställts undan är det bara att ta fram en burk, öppna kranen på behållaren och låta honungen rinna ner i burken.
Resultatet av dagens honungsslungning
Nu hör det till saken att jag har aldrig tyckt om honung. Har gjort några tappra försök under livstiden men det har inte fastnat.
Minns i småskoleåldern när mamma bakade honungskaka och det luktade i hela trappuppgången när jag kom hem från skolan. Det var en lukt jag inte klarade av.
Jag gav den här burken med honung en chans och det var dessutom en riktig chansning. En av killarna från Bee Urban som höll i tåtarna och lärde ut berättade att helst ska honungen ätas upp inom ett år. Efter ett år kommer sockret ta över fick vi veta.
Hemma tog jag en pyttesked från kökslådan, skruvade av locket på honungsburken och doppade skeden mycket försiktigt i honungen. Doppade och doppade förresten, det var nog mer en nuddning eller touchande. Det blev i vilket fall något glansigt på skeden som jag sedan stoppade i munnen.
Och se... det var gott! Inte alls som den honung man köper i affären. Den här var mild och söt. Jag tog därefter en rågad tesked och förstod att honung... ja det går faktiskt att gilla. Och ätas upp inom ett år - no problems så vitt jag kan se.
Tack små haningebin 🐝 som fick mig att gilla resultatet av ert jobb och tack till dig som var med på äventyret att slunga honung.
Vandring i Mörtnäs 2024
Vandring i Mörtnäs
Torsdag 22 augusti 2024
Idag var vi ett gäng som strålande samman ute på Värmdö i Stockholms innersta skärgård för att gå en runda på ca 5 km i sensommarens finaste väder. Soligt och 24 grader, det är inte fy skam.
Mörtnäs ligger vid värmdölandet strax norr om Grisslinge havsbad och var en gång i tiden ett sommarstugeområde. Det finns kanske fyra fem sommarstugor kvar och de stora villorna med bofasta har tagit över området de senaste decennierna. På fyrtiotalet stod det en man i en kiosk här och sålde tomter till hugade spekulanter. Det tror jag inte.... skulle kunna hända i nutid...
Som arkitekt är Gert Wingårdh "pappa" till några av villorna uppe på höjden av Älgbacken, villor med fönster från golv till tak och utsikten förstås bedårande om man inte tittar nedåt där det stupar ner till havet.
Vi gick i skogen som är promenadvänlig. Lite rötter här och där och någon liten backe annars fin tallbarrsbädd att gå på.
Så kom havet och gjorde sig påmind i den tysta och vackra skogen.
Så började vi närma oss stan och nöjda vandrare efter dagens utflykt drar sig så småningom hemåt.
Bilder från dagen
Det verkar vara äppelår i år. I det här trädet hängde massor och åter massor av äpplen.
Likaså med rönnbär. Överallt hänger det klasar på träden.
Tänk vad roligt att du följde med till Mörtnäs den här dagen, det tackar jag för. För nästa äventyr och/eller vandring är det bara att hålla utkik. Kommer kanske fortare än man anar.
Gamla stan 2024
Gamla stan (Stadsholmen)
Tisdag 20 augusti 2024
Slussen är under uppbyggnad till ett modernt Slussen och det kommer att ta en stund eller två innan allt är klart. Under tiden kan vi glädjas åt konst i färg och form.
Idag var vi ett gäng som strålade samman i Gamla stan för lite socialt samkväm i det fina sommarvädret (i morgon ska det visst regna). Just den här platsen är min absoluta favorit i Gamla stan, den finns till och med avbildad och i glas och ram sedan decennier i mitt hem.
Platsen är i mötet mellan Kindstugatan (i betydelsen Örfilsgatan efter ett stort slagsmål där för läänge sedan) och Själagårdsgatan och kallas för Brända tomten. Namnet kommer sig av en byggnad som brann ned till grunden också för länge sedan. Det blev inget mer hus på den tomten för hästskjutsarna behövde en vändplan i de smala gränderna och tomten passade alldeles ypperligt bra för ett sådant arrangemang. Så blev det också en pratstund med Christopher O`Regan som var ute och gick med sin lilla blandis från ett "rescue". Supergullig. Ja, hunden också...
Vacker konst en bit bort.
Kanonröret är till för att inte huset ska skadas och runstenen blev fyllnadsmaterial på den tiden när man inte såg något annat värde i stenen än byggmaterial.
Blindfönster på varsin sida om mittfönstret där de som sprang med pengar för länge sedan mellan bankhusen kanske kunde skymtas.
Fredens fina skylt
Här bakom dörrarna i ett hem för drygt 170 år sedan föddes Carl Larsson som senare blev känd som konstnär precis som hans hustru Karin. Byggnaden ligger mittemot Estniska skolan.
Det går inte att missa för skylten under ankarslutet är stor.
Evert Taube på Järntorget. Statyn är skänkt av IKEA och kom tydligen inte i något platt paket.
Sena eftermiddagen på hemmaplan bjöd caféägaren mig på fika inne på.....
... Moon Café. Rekommenderas, ägarna har också Indian Garden så de är väletablerade och atmosfären är välkomnande precis som inredningen.
Det blev ju nästan som ett stadsbesök av den här dagen och det var inte planerat.
Stort tack för att du fanns med en stund under Kastanjen och på en del av Stadsholmen i Gamla stan. Snart är det vandringsdags igen så håll utkik.
Sörmlandsleden etapp 4 2024
Sörmlandsleden etapp 4
(Handen) Tyresta - Rudan
Måndag 19 august 2024
Den här etappen på Sörmlandsleden är ca 10 km blev uppdelad i två. Det började i lördags då jag gick på den längsta leden i rudanskogarna hemmavid och sedan fick för mig när jag ändå var i krokarna att ta ett par kliv på Sörmlandsledens slut av etapp 4. Det blev ungefär 2,5 km på den leden, resten gicks idag.
Det är ungefär 6,5 km hemifrån och ner till Tyresta på den vanliga promenadvägen och idag var det ett superbra väder att vandra i, lite blåsigt och en del sol. Tyresta nationalpark och reservat är stort och här går många leder och bland annat Sörmlandsleden förbi. Det tankades i Tyresta innan färden hemåt påbörjades genom skogarna och den här gången där jag slutade i lördags.
Det här är inte helt välkända marker men kända skulle jag ändå kunna säga. Här har jag gått delar av leden förr när en av mina systrar och jag för ett halvt liv sedan vandrade en del i haningeskogarna. På senare tid har jag någon gång blickat in på leden på väg till Tyresta men tyckt att den verkar mörk och lite läskig. Så var inte fallet idag, solen lös upp, vinden susade i de torra markerna av varierande terräng.
Den första delen av leden från Tyresta är väl uppmärkt, vilket är utmärkt (!) De små och klart visande s-skyltarna syns riktigt tydligt precis som på etapp 3. Vid hygget blir det mer ledsamt så att säga, skyltarna är borta för den här etappen men ringmarkeringarna kommer så småningom. På hygget nyper långgräset tag i gå-pinnarna och stigen är smal så pinnarna fick läggas till handlingarna en stund tills skogen tog vid igen.
Det fanns inte mycket som höll uppe den här stackaren inte....
Den lutar sig lite halvhjärtat på sidan av den andres topp. Hur länge kan man fråga sig. Går du etapp 3 och/eller 4 bör du vara uppmärksam på träden vid och omkring leden, är mitt tips.
Det är bra kuperad terräng men med rätt mycket liggande stockar på stigarna, en del att kliva över och andra att vika sig under och en som blev till en fin utmaning...
När jag var på väg hemåt slank jag in och fikade med några varav en av dem berättade att det tydligen har varnats för någon slags barkborre som förstör träden i området kring Tyresta och att det kunde vara därför som det låg så mycket träd i skogen. Det låter logiskt för etapp 3 hade också en del stockar som låg men också träd som verkade uttorkade.
Vid Skutan lunkade bland annat hästar och alpackor i godan ro.
Efter Skutan och över Dalarövägen träder en bred tallrisstig fram och håller sig i princip ända till Handen någon eller några km bort. Ett stråk upp till vänster genom blåbärsris blev det också annars en fin stig att gå på.
Gillar du skog och kuperad terräng är den här etappen något att rekommendera, den är verkligen varierande och trivsam. Rötter och stenar, en del branta nedförslut och lite lagom uppåt. Några snubblanden hann jag med men inget värre än så.
Bilder från dagen
Igår kreativitet idag humor som också gör världen rikare.
Det är den högra vägen som är Sörmlandsleden och den leder strax under och bort från motorvägen.
Tack för att du följde med på Sörmlandsleden etapp 4. Kanske det blir din utmaning en dag. Vi ses på nästa äventyr och eller stadsbesök. Håll utkik.
