Stadsbesök i Linköping 2024
Stadsbesök i Linköping
söndag 24 november 2024
Vad har Tage Danielsson, Louise Hoffsten och Lars Winnerbäck gemensamt? Jo, de kommer från Linköping och här blev det ett stadsbesök en novembersöndag.
Linköping är Sveriges femte största stad med över 160 000 invånare och med tanke på att det är en universitetsstad och en gemytlig storstad så växer den så det knakar. Linköping uppskattar att de blir ungefär 10 000 fler invånare nästa år.
Vid Linköpings station står stinsen och vinkar av. För snart ett par decennier sedan stod jag hår och blev fotad, så kul att den också finns kvar.
Härifrån stationen går det bussar ut till Linköpingstrakterna och för att betala på bussen kan man i förväg ladda ner deras app Östgötatrafiken eller blippa sitt kontokort. Hur kontokortet fungerar när man inte åkt hos dem tidigare vet jag faktiskt inte.
Första turen i Linköping gick till:
Buss 18 stannar på andra sidan gatan av Gamla Linköping som rekommenderas varmt. Ett stadsområde skapat för att bevara det gamla. Hus har blivit flyttade hit från andra delar av Linköping och området är väl bevarat, påminner om flydda tider med kullerstensgator och små butiker. Gamla Linköping har också ett område för land och ett för skog för den som vill uppleva mer.
Här skulle man kunna bo, skojade jag med en personal som tog det på allvar och berättade att man får nog stå i bostadskön i upp till fem år. Oj, sa jag och tänkte att hemma skulle en sådan plats med sådana hus vara 50 år i kö. I bästa fall.
Inne på området är det skyltsöndag och spelmän och tomtemor är redan på plats på torget, vilket ger en gemytlig känsla.
Dahlbergs café är ett trevligt tillhåll med mycket nostalgi. Själva huset byggdes efter den stora branden i Linköping 1700 och fick namnet Tornbergska gården i slutet av det århundradet efter den tredje ägaren Nils Tornberg som var guldsmed.
Inne på Dahlbergska caféet har de nybakta och mycket goda bröd med ost och julskinka till kaffet. Påtår ingår. Mums skulle man kunna säga.
För den som har yngre barn, barnbarn eller kanske jobbat i skolans värld känner säkert till Lasse-Maja. Här finns ett deckarhus för den som gillar spänning.
För barnen finns också den här gulliga bokhandeln med allehanda böcker och pyssel.
Tillbaka till stadskärnan går det alldeles utmärkt att promenera på en separat gångväg från cyklister.
En bit ifrån Gamla Linköping finns Slottsmuseet alldeles intill Domkyrkan.
Slottsmuseet har mycket historia att berätta och husen och kyrkan är några av de byggnader i sten som stod kvar när Linköping brann ner 1700.
Domkyrkans 107 meter höga torn är under renovering och inne i kyrkan är det ett härligt och överraskande sorl runt kaffebord och som påminner om att gå in på Vetekatten i Stockholm en helgdag.
En av kyrkans personal tog sig tid med mig i detta vimmel och berättade bland annat om frälsarkransen (Via Sacra) som också finns som stora stenar i golvet i kyrkan.
Frälsarkransen kom till under en resa i Grekland som biskop emeritius Martin Lönnebo gjorde i mitten av 1990-talet. Den är ett armband av stenar i olika färger och är som ett radband. Den börjar alltid med "Gudspärlan" som ses här ovan och går därefter i tur och ordning via de andra stenarna.
På frågan om Martin Modeus fick jag svaret ja, visst är det så att han var biskop här innan han blev vald till ärkebiskop. Nu för tiden har han sin arbetsplats i Uppsala precis som alla 70 ärkebiskoparna före honom också haft.
Domkyrkan är fantastiskt vacker i sin glans och tog lång tid att bygga. Den gamla kyrkan som ansågs vara för liten efter ett tag hade stått sedan 1100-talet och fick stå kvar under tiden som detta gigantiska bygge med start på 1230-talet höll igång. Den gamla kyrkan revs så småningom och stenarna togs tillvara och användes till den nya.
Niclas (Nils) Österbom var ett namn som kändes igen och jo men visst var det han som skapade predikstolen i St Nicolais kyrka i Nyköping (stadsbesök februari 2024). Här i Linköpings domkyrka har han också lagt sin hand och var tydligen efterfrågad, främst i Östergötland.
Kommer man från kyrkoområdet så håller man till höger om byggnaden för att hitta entrén. Poolen är en hint om jag säger så.
Museet har en liten shop precis bredvid receptionen och själva utställningarna finns på två våningar. Det verkar som att museet siktat in sig mycket på konst men också på en skapare av pärlplattor som tydiligen blivit uppmärksammad på nätet.
Utanför museet står denna sten av gråröd granit. Den dateras till omkring 1025 e v t och skylten berättar: ...björn och Asbjörn de reste denna sten efter Vigfast sin fader. Han dog i England. Helgas son.
Stackars "björnar", det kanske var det som fick Marie-Louise Ekman att skapa "Det svenska tungsinnet"?
Linköpings stadskärna är lite unik på något sätt. Avsaknaden av gallerior är rätt skön. Här finns gata upp och gata ner med butiker efter varandra.
Så ibland så bryts de av ett torg för att sedan vimla vidare genom gatorna.
En av killarna som har den här "godisbutiken av ost" mötte jag i ett annat sammanhang för ett par månader sedan och tänkte att när jag kommer till Linköping nästa gång så.... ja, det var ju söndag och då har Det goda från Italien stängt. Det hade jag missat. Så kan det bli ibland.
En annan butik av rang är ju Lakritsroten och de hade öppet som tur var...
Bilder från dagen:
Kyrkporten
Ljusbäraren i domkyrkan
Nostalgi
Godis är gott
Undrar om uttrycket "Räkna med bråk" började i Folkskolan?
Jag lämnade Linköping för den här gången. Tiden räckte inte till för alla besök och med facit i hand så tror jag nog det berodde på att jag var ganska länge i Gamla Linköping. Det fanns så mycket att titta på och upptäcka där, som i tryckeriet.
Där fanns ett speciellt papper i tryckeriet och jag kom på att vi alla nyligen har fått en broschyr i brevlådan som handlar om när krisen eller kriget kommer. Då om det skulle hända kanske vi inte kan använda våra telefoner eller skriva mail på våra paddor men vi har ett annat sätt vi kan meddela oss med och som garanterat kan produceras länge... nämligen skriva på papper gjort av älgspillning (från tryckeriet...). Innovativt så det förslår.
Nåja, vi är kreativa människor och hittar alltid ett sätt att lösa saker på. Kan vi flytta städer så kan vi lösa mycket annat också. Men papper av älgspillning var överraskande och ger hopp om så mycket annat om det skulle vilja sig illa någon gång. Och även om det inte gör det får vi hoppas, så kan kreativiteten blomstra ändå.
Blomma upp och leta gärna nya sätt att skapa oavsett vad du gör!
Vi ses på nästa äventyr, så håll utkik. Det kan komma ett ganska snart om vädrets makter inte ställer till det.
Kommentarer
Trackback
