Tumba bruksmuseum 2024
Tumba bruksmuseum
29 augusti 2024
Dagens utflykt gick till Tumba bruksmuseum. Tumba ligger strax söder om Stockholm och här på bruket har det arbetat människor sedan 1700-talet med papperstillverkning för Sveriges alla sedlar och det håller på än.
Området där sedeltillverkningen pågår i nutid klassas som skyddsområde och är därför totalförbjudet att fotografera.
Vi åkte pendeltåg till Tumba station och därifrån går buss 725 till området. Vill man i stället promenera tar det ca 15-20 minuter från pendeltågsstationen. Skyltning finns men kan vara lätt att missa om man inte är tillräckligt uppmärksam.
Brukssamhället kom verkligen emot oss direkt, jättefint område. Inspiration är aldrig fel och i det här fallet skulle vi kunna säga att Tumba bruk kom till av inspiration från Nederländerna.
Ett förslag på hur hundralappen i dåtid skulle kunnat se ut.
Hur det har gått med den saken är fortfarande ett ständigt bekymmer men skam den som ger sig kanske Riksbanken tänker och fortsätter bakom höga stängsel i Tumba att göra sedlar av extraordinär papperskvalitet.
En fingervisning...
Området är fint att gå omkring i och det finns både café och viloplatser för den som behöver en paus.
Det finns fyra museibyggnader på området, Kölnan är en och handlar om hus och hem.
Det här är Carolina Öman eller moster Carolina som hon kallades. Carolina föddes på Ekerö utanför Stockholm. Det visade sig att hon var halt och kunde därför inte arbeta som piga.
Så småningom kom hon till Riksbankens fattigstuga och fick därigenom börja undervisa barn i läsning. Detta gjordes i henne egen kammare som blev kallad för "Carolinska institutet". Det sägs att hon var en vänlig själ och att barnen gillade henne.
Lärarinnans plats, antingen vid orgeln eller katedern bredvid. Barnen då?
De fick bänk med lock och satt ihop radvis...
... och "lyxen" att få ha bänk med lock den avundas jag. Ett år fick vi ha bänk med lock när jag gick i småskolan men de byttes ut till bord med plastlåda på sidan bara för att buspojkarna hade smällt för mycket med locken.
Självhushållning var en viktig del i försörjningen av familjen.
De fanns de som hade djur och då blev mathållningen en annan.
Det var viktigt att arbetarna på bruket stannade kvar i produktion och därför fanns en del förmåner för de anställda. De skulle finnas någonstans att bo, visserligen bostadsbrist på 1800-talet med kanske 14 personer i samma rum men ändå tak över huvudet, få mat i magen men även odlingsmöjligheter i form av en täppa.
Det gick också att låna lakan till sängkläder som familjen fick behålla om pappan i famlijen jobbade mer än sex år på bruket. Det var generöst på 1700-talet.
På brukets värdshus kunde det bjudas in till festmåltider ibland. Den som stod för kokeriet i mitten av 1700-talet var Christina Östberg. Vid ett tillfälle i början av 1760-talet bjöds det in 38 herrar som serverades 28 rätter och 26 sallader... drycken var champagne, bourgogne, rhenskt, portugis och punch.
Hjärtinfarkt någon?
Christina arbetade på värdshuset fram till 1780 och när hon som 62-åring avled 1783 sägs det att hon lämnade efter sig många dyrbara klänningar.
Det fanns fiolspelande arbetare på bruket och musicerandet har förekommit i många hundra år i Tumba. På 1800-talet fanns på bruket även en musikkår.
Traditioner som valborg var vanligt förekommande för brukspersonalen då man kunde samlas vid paviljongen för att spela och dansa.
Det var viktig med rörelse, idrott och spel förekom liksom bad och simning. För dem som fiskade fanns både aborre, gädda och mört i sjön Aspen att fånga.
I början av 1900-talet startade några ungdomar på bruket Tumba Idrottsklubb och träningen försiggicks på vedgårdsplanen strax intill ån.
Det här är Johanna Petterson och ska vi sätta en titel på henne får det bli självhushållare. De flesta var självhushållare på Johannas tid i början av 1900-talet då man odlade sin mat som ärtor, kål och potatis. För den som hade djur kanske gris eller får hade också lättare tillgång till kött än andra.
Museet berättar att idag tillverkas hälften av vår mat som vi äter i Sverige i andra länder. Och samtidigt finns det många som helst vill veta varifrån maten kommer, hur den har producerats och om den är hållbar ur ett klimatperspektiv. Den ekvationen kanske inte alltid går ihop.
Det finns kanske en önskan att kunna köpa lokalt producerad mat från en gård som potatis, ägg och kött samtidigt som man kanske beställer hem mat via nätet på fredagen för att man vill ha det snabbt och tillagat.
Hur vill vi leva?
För att framställa 1 kg honung behöver bin göra 10 000 flygturer mellan kupan och blommorna eftersom ett bi bara kan bära en tiondels gram.
På bruket använde arbetarfamiljen torrdass ända in på 1950-talet, det var bara tjänstemännen och deras famljer som hade tunna inomhus.
Från torrdassen gick transporten av innehållet med häst och vagn till en kompost där det blev till jord. Jord som kom till växthus där bland annat tomater växte.
Det fanns familjer som kunde skaffa sig ett får och kvinnor som tog hand om ullen för att sticka och väva varma vinterkläder hade fullt upp.
Röda magasinet som ligger mittemot Oxhuset visar papperstillverkning och lump.
Det var kvinnorna som tog hand om lumpen på bruket. Idagsläget gör varje svensk av med ungefär 275 kilo papper per år. Det går åt ett träd för att göra 70 kilo papper så fyra träd per år då.
Vad använder vi för papper? Toa- och hushållspapper, kaffefilter, mjölkförpackningar, servetter, näsdukar, kartonger, pappkassar, reklam, broschyrer, tidningar, böcker, medicinförpackningar, förpackningar till mat och hygien, tårtkartonger. Vad mer?
Spruthuset som visar brandskyddet. Brandbilen som går att kika in i men inte att sitta i just nu.
Skön stavning
Pumpa vatten
Stegvagnen
Det osar hett så hopp i och dra iväg.
Pumpa på
Tillbehör?
Jag och en av mina väninnor fick en fantastisk dag på Tumba bruksmuseum. Vi fikade gott med smörrebröd och brownies och knatade runt på området, läste och förundrades över allt som vi tidigare har missat för ingen av oss hade varit där förut.
Stort tack för att du också följde med till Tumba bruksmuseum. Har du inte varit där tidigare som vi är det värt ett besök och rekommenderas varmt.
Kommentarer
Trackback
