I Lars Gyllenhaals fotspår 2025
I Lars Gyllenhaals fotspår
Torsdag 27 februari 2025
Lars Gyllenhaal har skrivit flera militärhistoriska böcker och är ledamot av Svenska Militärhistoriska Kommissionen. I hans fotspår av minnesmärken och monument har jag gått delar av idag.
Människor som gjort avtryck, platser där viktiga händelser skett. Komma ihåg och inte glömma får bli ledordet för den här dagen men också att inspirera att gå historiska vandringar i sitt närområde. Överraskningen för min del var Sibyllegatan 13 på Östermalm i Stockholm. Hittar du din?
Erich Holewa var en man som i slutet av 1930-talet bodde hos sin bror på Kungsholmstorg 6 i Stockholm. Utanför porten på adressen i trottoaren finns ett litet minnemärke över honom i mässing. Mässingsmärket är en så kallad "snubbelsten" och har skapats på initiativ av Forum för levande historia, Föreningen Förintelsens Överlevande och Judiska församlingen i samarbete med Stockholms stad.
Erich Holewa var jude från Tyskland. Han flydde till Sverige och till sin bror för att undkomma nazisterna. I Sverige sökte han uppehållstillstånd men fick av någon anledning inte stanna kvar och tvingades därför lämna Sverige under hösten 1938. Myndigheterna i Frankrike var inblandade i deportationen och lämnade över Erich till Tyskland. Han blev därefter skickad till Auschwitz där han förintades.
Snubbelstenarnas historia började i Tyskland på 1990-talet, de skapades för att hedra de människor som fördrevs eller förintades av nazisterna under större delen av 1930-talet och fram till krigsslutet 1945. Det finns många snubbelstenar på platser runt om i dagens Europa.
Utanför UD (Utrikesdepartementet) på Gustav Adolfs torg 1 finns den här bänken med en portfölj. Det är ett minnesmärke över diplomaten Raoul Wallenberg. Det är som om han suttit där och bara ställt väskan för att komma tillbaka. Så blev det aldrig i verkligheten.
Minnesmärken och statyer finns lite varstans i Stockholm över Raoul Wallenberg och på Djurgården i Stockholm utanför Amerikanska ambassaden planterade de ett träd (Hästkastanj) som minne över honom för "The importance of not being indifferent" 2012.
Han fick ett torg uppkallat efter sig för sina betydelsefulla insatser för att rädda tusentals människor i Ungern åren innan krigsslutet. Människor som var judar och som annars hade riskerats att förintas. Torget hittar du intill Nybroplan.
På torget finns det här minnesmärket som är skapat av Alexander Wolodarski och Gabriel Herdevall på beställning av Judiska församlingen och Stockholms stad. Stenklotet står på en stenlagd väg som heter Aaron Isaacs gränd. På varsin sida om vägen går det att se gamla järnvägsspår. Denna räls kommer från Budapests getto liksom gatstenen som klotet står på.
Gränden med gatstenen och rälsen från Budapests getto leder till Stora synagogan. I området finns flera minnesmärken över Raoul Wallenberg, bland annat tolv sfinxliknande skulpturer skapade av den danska konstnären Kirsten Orrwed.
Det här är Sibyllegatan 13 på Östermalm i Stockholm. Idag finns en kyrklig verksamhet i fastigheten men under andra världskriget var den här adressen en bas för motståndsrörelsen i Danmark.
Här fick de kontakt med den så att säga fria världen och det berättas om en speciellt aktiv person på denna adress vid namn Ebbe Munck som hade ett viktigt finger med i spelet för att få ut den danske atomfysikern Niels Bohr till Storbritannien.
Strax intill Sibyllegatan 13 ligger Armémuseet och utanför står Poltavamonumentet och är ett minnesmärke över slaget i Poltava. Den visar Moder Svea som lägger den svenska flaggan över en fallen soldat, en karolin. Slaget vid Poltava skedde i början av 1700-talet och i det här slaget förlorade ungefär 7000 svenskar sina liv. Monumentet är skapat av skulpturprofessorn Johan Teodor Lundberg och restes 1904.
Utanför entrén står två lottor och delar ut nyponsoppa i det gråmulna och lite regniga Stockholm. Vi får en lång pratstund om dåtid och nutid men också lite familjehistoria som var spännande att lyssna på.
På Banérgatan 62 finns Försvarsmakten med Flygvapnets minneshall i ämbetsbyggnaden Tre Vapen över alla dem som militärt mist sina liv i flygningar. Hit får man gå om man har sällskap av en vakt. Det myllrar av skyltar utanför byggnaderna om militärt område och inga fotograferingar. Det är knappt så jag vågar går in på området.
Den första militära flygningen i Sverige skedde för över 100 år sedan, i februari 1912. Det var ett plan som faktiskt tillhörde Marinen och flögs av löjtnant Olof Dahlbeck med start bara någon eller några kilometer från Flygvapnets minneshall ute på isen vid Värtan.
Här inne i minnehallen är det tillåtet att fotografera men ingen annan stans i byggnaden eller utanför på området då det är ett skyddsobjekt.
Minnestavla över dem som flög DC 3:an som sköts ned av Sovjetunionen 1952.
Lars Gyllenhaal berättar om kurirpiloterna Schollin och Darin som blev nedskjutna av ett tyskt jaktplan. De är begravda på Galärvarvskyrkogården och jag hittar deras gravstenar i myllret och trängseln på den lilla kyrkogården.
För dem som går ombord på en finlandsfärja från Värtan passerar förbi Finlandsparken där Finlandsmonumentet skapad av Gudrun Eduards i mitten av 1980-talet står.
Monumentet restes 1985 "på initiativ av Förbundet Svenska Finlandsfrivilliga och med stöd av Samfundet Sverige-Finland och Svensk-finska föreningar i Sverige."
"Skulpturen föreställer tiden och omsluter fragment ur de svenska och finska folkens dramatiska historia."
Det var många frivilliga svenskar som stred i Finland och "Finlands sak är vår" som dåvarande utrikesminister Christian Gunther uttryckte det.
Min svärfars pappa var en av tusentals som såg sig kallade och reste över för att strida i finska vinterkriget.
På Norges ambassad får jag komma in efter lite ojande och blev mycket trevligt bemött. Fick den information jag behövde och fick även tillåtelse att fotografera det fina ankaret utanför och som går att se om man har vägarna förbi ambassadområdet.
Ett tack till Sverige. Från Norge och det norska folket genom kung Olav V för utrustning och utbildning av norska polissoldater under andra världskriget. På svensk mark togs närmare 15 000 man emot av Sverige för utbildning men Sverige gav även humanitär hjälp till omkring 60 000 norska flyktingar.
Vidare gjordes också så kallad nödhjälp främst till barn och gamla i Norge. Det samlades in ungefär 1,4 miljarder SEK (i 2016 års penningvärde) och över 65 000 ton livsmedel. Greve Folke Bernadotte kunde också undsätta norrmän ur tyska koncentrationsläger med hjälp av de vita bussarna.
Solidariteten och hjälteinsatserna saknades verkligen inte till det norska folket och kung Olav V sa vid överlämnandet av minnesstenen att den "vil stå som et varig symbol på godt naboforhold i trengseltider og som inspirasjon for kommende slekter".
Minnesstenen står strax intill Folke Bernadottes väg på Djurgården nedanför ambassaderna.
Bilder från dagen:
Ett gammalt pilträd som dött men som får insekter och småkryp i den att leva vidare.
Får associationer till Fablernas värld...
En bit av Galärvarvskyrkogården.
Ett gråmulet Stockholm ute på Gärdet och med Kaknästornet i blick. För den som har sprungit Tjejmilen känner säkert igen sig.
Så kom stunden när den här dagen började gå mot sitt slut av minnesmärken och monument över människor och händelser som satt spår i den svenska myllan. Det finns massor av minnesmärken och monument i hela landet och väl värda att besöka. Förstå vår historia och varifrån vi kommer och blev som vi blev.
En bit är gången i Lars Gyllenhaals fotspår och det har varit mycket intressant och spännande. Något jag också rekommenderar varmt för den som känner sig manad.
Det kan även tilläggas att tygjacka + regn = sant. Många steg på räknaren blev det också.
Håll gärna utkik efter nästa äventyr.
Kommentarer
Trackback
