farmorsresa

 

 

 

 

Idag strålade vi samman på Grönsta gärde för att ta oss an Rosa bandet-loppet. Loppet som engagerar både kvinnor och män att springa till förmån för Bröstcancerfonden i deras arbete mot just bröstcancer. 

Jag springer Rosa bandet-loppet av två anledningar, den ena för att jag och en väninna bestämde oss för drygt ett år sedan att genomföra fyra olika lopp där Rosa bandet-loppet ingår. Den andra för min svärmor som avled i bröstcancer. 

 

 

 

 

 

 

Det var tänkt att jag skulle ha stått vid runstenen ute på Söderby fält men fick ett förslag från en vän att istället åka till Utö. Det kunde jag verkligen inte motstå.

 

Det var lite kyligt på morgonkulan, 10 grader i Haninge, och här vid Årsta brygga med havet framför oss låg vinden på lite grann så vantar på och mössan förberedd i ryggan, redo att åka på ifall snålblåsten skulle komma seglandes (!).

Båten tar ungefär 30 minuter till Gruvbryggan på Utö och kör sedan vidare till två stopp till på ön. 

Vi skulle ut på en av lederna och fick bra med info från en kille som troligen både jobbade och bodde på ön. Han rekommenderade en led på 15 km som vi tog till oss. Den gick runt ön och även bitvis utmed vattnet vilket lät riktigt mysigt.

 

Leden är utmärkt uppmärkt (!) i gult och blått och första halvan som vi gick var helt makalöst vacker. Jag har varit på Utö tidigare både i jobbet och på fritiden men inte på den delen av ön. 

 

Vi stannade, tog in, fotade om vartannat och tiden rann iväg fortare än vi kunde tro.

 

 

Terrängen är kuperad och många tallar är på väg att ge upp sin plats på grund av stormar kunde vi ana oss till. 

Vattnet är klart och det går att se botten. Även om temperaturen steg till ungefär 14 grader så ville jag bara hoppa i. Vattnet drog verkligen. 

Vi kom nästan till slutet av ön, stigen vek av men vi ville kika lite till. Kanske vi kunde komma fram men nej. Det var lite för knöligt med mycket stenbumlingar och klippor som inte var direkt klättervänliga som går att se på de två ovanstående bilderna.

 

På tillbakavägen var det bred grusväg, här kunde vi dra på och värmen av det steg så pass att jackorna åkte av. Så fick vi syn på får (men inget Shaun). 

Ett nyfiket ett som i rask takt tog sig fram till oss och höll på att kränga sig ut genom stängslet. Kanske den ville hänga på, man vet aldrig. Vi gick vidare så att den inte skulle hitta på något ofog.

Lite längre bort gick det ett gäng "pandafår" som inte alls var lika socialiserade som det svarta fåret (!)

 

Så dök det upp skyltar och vännen såg att vi var på en plats därifrån vi hade börjat gå. Det kändes inte som att vi gått 15 km.

 

En bit ifrån hamnen vid Gruvbryggan satte vi oss vid ett bord och åt lunch samt började kolla våra mobiler som visade att vi endast gått hälften. Vi hade missat en plats att vika av ifrån grusvägen för vi hade bara tutat på. Så kan det bli ibland. 

 

Båten var ännu inte på ingång så vi tog en tur i Gruvbyn och hamnade så småningom i bageriet där det blev både fika och bullar. Såå gott!

 

Båten tar taxa 3 till Utö från Årsta brygga och för en pensionär betyder det i dagsläget 64kr enkel resa. Tänker man sig inte för så aktiverar man sin SL-biljett och försöker blippa den... Så resan blev något dyrare än vad som var tänkt. Håhå jaja 🤭

 

Båten och bussen har passning. Det tog inte mer än kanske 7-8 minuter från det att båten lagt till vid Årsta brygga tills bussen mot Västerhaninge kom. Smidigt.

 

Utö är en vacker ö och fin att besöka en höstdag som denna. Utanför säsong finns det gott om plats men nu börjar snart bageriet att stänga så ge dig iväg innan det händer så du inte missar deras goda hembakade bullar.

Å andra sidan finns ett bageri på Frejgatan i Stockholm som säljer deras fikabröd och dit går det ju bra att åka tunnelbana utan sjögång om vädret är kinkigt.

 

Vi åkte hemåt nöjda, glada och mätta efter en härlig vandringsdag på fina Utö. Åk dit du också om du inte har gått på vandringslederna förut. 

En anekdot... Ja men det måste ju också finnas.... så klart.

 

Jeansen från den här vandringsdagen behövde tvättas när jag kom hem. Sagt och gjort. I med dem i tvättmaskinen så att jag kunde börja plocka ut packningen från ryggan.

 

Efter 6 minuter klickade det till i hjärnan och en hel del svordomar singlade ut och runt i hemmet medan benen i ilfart tog sig till badrummet och fingrarna på tvättmaskinens tryckknappar fick den att stängas av.

 

Plånboken... 

 

Jo då, visst serru...  den låg där rejält sur (!) men fortfarande i byxfickan. Tja varför inte. Den kanske gillar vatten den också precis som dess ägare. Match made in heaven? 

 

Så nu har jag tvättat pengar 🙄😬😳 

 

Snart är det dags för nya utmaningar så följ med på dem du också om du vill. Men först...

 

 

 

 

I går nyttjade en födelsedagspresent jag fick i somras. Tack fina 💞

 

Närstrid under en heldag enbart för kvinnor tillsammans med Självförsvarsskolan. 

(Det var visserligen lördag men närstriderna var under kontrollerade former, under översikt av professionella instruktörer och inget som skedde mitt på Kungsgatan efter mörkets inbrott...)

 

Det var en rolig, tuff och innehållsrik dag. Svett och skratt blandades med insikter och allvar. Teori och praktik varvades och med mig hem fick jag tekniker, ömma muskler och en hel del blåmärken. Det gav mersmak och jag är inte någon självplågare kanske jag ska tillägga...

 

Den här dagen går att boka för kvinnor på flera platser i Sverige nu under hösten. Nästa omgång i Stockholm är den 26 oktober för den som bor i närheten och känner sig manad att lära sig mer om sig själv och andra i närstrid. Jättehäftig kurs så missa den inte. Vill du så läs mer på deras hemsida. 

 

 

 

En söndag i kortärmat trodde jag inte för en vecka sedan men vädret är oförutsägbart så nu i mitten av september är vi dessutom enligt väderleksrapporten på väg mot 20 grader varmt i mitten på veckan. Helt fantastiskt. 

Den som har läst om honungsslungningen fick också veta att jag har börjat gilla honung. Den burken jag då fick med mig är strax slut så påfyllning blev ett akut inslag den här dagen.

 

 

   

 

 

Åter till Sörmlandsleden...