Dag 31 O’Cebreiro - Sarria 2023
Dag 31
Tisdag 12/9
O'Cebreiro - Sarria
Guidbokens km: 39,4 km
Antal steg: 60 025
Vädret: Varierat, sköna vindar, kylig morgon, varm em
Temperatur: 9-25 grader
Övernattning: Albergue Don Alvaro
Redan från start kom ett vackert uppvaknande
Det är ingen sjö, det är moln. Ett tjockt molntäcke har lagt sig över bergen och dalgångarna. Det var såå vackert.
Idag fick hela gårdagens mundering hänga fritt på ryggsäcken i säkerhetsnålar efter tvätt och i omgångar då allt var rejält fuktigt på morgonen. Provade med hårtork men det tog all tid så det fick vara. Tur att regnet inte kom förrän på eftermiddagen. Den höga luftfuktigheten kan ibland ställa till det men som allt annat så löser det sig.
När det ljusnar över nejden.
Jag har gått med trevligt sällskap från tidiga morgon till sena eftermiddagen. Vi strosade på, fikade, pratade, fikade igen och klockan bara tickade på. I halvlek skildes våra vägar och på lika många mil till gick jag sedan på halva tiden som vi hade tagit på morgonen och under dagen. Det är verkligen trevligt att prata om allt möjligt.
Kyrkor brukar ju som bekant vara riktigt höga därför blev jag glatt överraskad av den pyttekyrka.
Pilgrim inte bara i motljus utan även i motvind
Har sett den på bild tidigare men inte förstått att den var så hög.
Magisk natur. Det som omgett mig i dag har varit helt fantastiskt. Sådana vyer, sådan natur det är obegripligt hur vackert allting är här. Jag stannar ofta för att bara titta, njuta och insupa allt jag ser och upplever. Alla borde få se detta, vara här och uppleva det.
Magiskt träd. Åtminstone ett gammalt sådant.
På ingång i halvlek för att äta lunch med trevligt sällskap.
Mitt inne i skogen stod den. Jag hade tänkt sedan tidigare att jag skulle gå dit för att jag var nyfiken på vad det var men... klockan hade tickat iväg alldeles för långt in på em så det fick vara för den här gången.
Övergångsställe för pilgrimer
Hemliga skogen eller kanske ingång till "The secret garden"?
Så blev det Sarria idag och i den här parken gick både kor och getter stora som små och betade helt fritt. Jag fick en killing till mig som var såå söt att hjärtat smälte.
Strax därefter kom ett sms från en caminovän jag haft redan från starten i princip. Det visade sig att han och hans fru var i Sarria, hade pizza, vatten och frukt på gång till mig. Dessutom hade de (efter att ha frågat mig förstås) fixat ett rum på samma albergue som de också stannar på under natten. De bokade det sista rummet till mig, ett rum med fyra sängar. När en har vandrat i över 11 timmar känns det som att komma till himmelriket att ha vänner som ger så mycket av sig själva. Stort tack!
Kommentarer
Trackback
