Dag 12 Navarette - Najera 2023
Dag 12
Torsdag 24/8
Navarette - Najera
Vandringsdag
Mobilens km: 16,5 km
Guideboken: 16,2 km
Antal steg: 27 969
Vädret: Humant varmt fm, het em
Temperatur: 30 fm, 41 em
Luftfuktighet: 13%
Övernattning: Pension San Lorenz 2
Idag är sista dagen på den extrema hetta som legat över caminon ett tag. Enligt prognosen för morgondagen blir det någonstans runt 30 med moln här och var. Det är ju nästan som att gå över till vinter 😁
Kom i väg redan kl 7 i riktigt skönt och svalt väder. Av erfarenhet vet jag att jag har att njuta av detta i två timmar sedan värmer solen rejält. Det har funnits partier av skugga idag och något mer än igår.
Navarette i morgonljus. Strax efter bilden togs kom en bil körandes snabbt i gränden nedanför. Musiken hördes lång väg och den var klart välkänd: Avicii.
Vägen till Najera är till 95% grusväg med inslag av sand emellanåt. Vid något tillfälle även ett tjockt lager av den jord som vindruvorna växer i så det dammade rätt rejält om vaderna.
En del odlare håller väldigt fint omkring sina marker. Den här har krattat manegen skulle en kunna säga.
Kängorna har fått en gul nyans efter dagens vandring. Regn är ju på gång, kanske till helgen, om jag knallar då så kanske de blir "tvättade".
Vägen till Najera är väldigt snäll, grus som jag nämnde och flat väg för det mesta. Det är en liten topp till alto San Anton men den är över på någon minut. Vägen upp ser faktiskt värre ut än den är:
Strax innan kan den som vill eller behöver ta en stund att vila. Det finns ett par rastplatser utmed vägen. Den ena är mittemot byn Ventosa och den andra några km innan Najera. Trevliga båda två.
Ventosa är ingen by som ligger direkt vid caminon, den är en omväg på två km för den som vill övernatta eller äta där. Byn syns tydligt från caminon och den första rastplatsen. Mer svårtolkad från fotot här nedanför.
Även om vägen är snäll så går stora delar av den dels utmed en vanlig 80-väg,
dels bredvid motorvägen
Utmed 80-vägen finns även den kyrkogård som jag nämnde igår. Här finns i portalen, samt de två öppningarna på var sin sida om den, med de stenar som togs från San Juan de Acres hospital.
Nu lämnar jag San Juan och stenarna bakom mig och går vidare...
En annan person som kan nämnas idag är John Malkowich
Pytteingång.
Och hittade den här strax efter:
Jag står på en bro och tittar ner på en uttorkad flodbädd som jag tolkar det. Kommer ihåg den från förr och tror att den har varit uttorkad väldigt länge. Häftigt att se i alla fall.
Jag har hejat på några men gått själv i maklig takt idag. Väl inne i staden blir det omställning. Från tystnad sånär som på motorvägen och trampet i grus till stadslarm, bilköer och en massa människor.
Det var gott om tid innan jag fick komma in på pensionatet så jag besökte ett historiskt och arkeologiskt museum i stan. Där fick jag veta fortsättningen på stengolvet eftersom det låg ett mönstrat stengolv även på museet. Stenarna rullades i vattnet så att de fick den form de har så att golvet kunde läggas så fint i mönster.
Museet själv hade en historia, först var det ett apotek för kyrkans invigda (kyrkan ligger vägg i vägg). När stora delar av apoteket så småningom flyttades till Barcelona så blev det ett fängelse. De intagna ristade sina namn på en dörr som fortfarande finns kvar men som jag glömde fotografera. Och så nu i nutid - ett museum.
Tänk om väggar kunde tala.
Kommentarer
Trackback
