Bilder och reflektioner från El Camino 2023
Caminon är inte en väg, det är flera och det är nya varje timme, varje dag. Genom byar, ut ur städer, upp i bergen och som ändlösa raksträckor. Varje grusväg har sitt, varje asfaltsslinga likaså.
Det är underbart, det är tungt, det är fantastiskt och det är tufft. Där sinnet är, är även känslan för vägen. Förberedelsen är inte alltid med, men med ett avslappnat sinne, öppenhet inför det okända och varandet i nuet är vägen din. Då slutar du kämpa. För du har inget att kämpa för.
Nu är varje uns gånget av caminon och det har varit en resa av stora mått liksom små. Jag mötte en äldre man. Han var van caminovandrare.
Han sa:
Jag delar in caminon i fyra delar. Den första delen som tillhör vägen från Saint-Jean-Pied-de-Port till Mesetan kämpar jag med ryggsäcken. Den är tung, den är besvärligt och den är obekväm. Men så sitter den en dag utan att jag känner den. Kroppen har vant sig vid att ha den där den är.
Nästa del är sinnet och tillhör Mesetan. Stressen börjar sakta lägga sig. Jag går i lugnare takt. Ser mig omkring och låter mig mer och mer att vara där jag är.
Den tredje delen som är vägen från Mesetan till Santiago de Compostela handlar om själen. Jag ser det vackra omkring mig. Det vackra i människor jag möter och i mötet med mig själv.
Den fjärde och sista delen fördjupas mitt sinne, min själ och jag blir och känner mig som en del av helheten. Den här delen tillhör vägen från Santiago de Compostela till Muxia och Fisterra.
Det kan inte sägas för många gånger...
Caminon är ingen tävling.
Var och en går sin egen camino.
Går du med någon, tillåt er att gå sin egen camino. Det är inte av egoistiska skäl. Det är av själsliga skäl. Försaka inte dig själv.
Går du själv, har öppet sinne och släpper taget får du en helt annan caminovandring än den du trodde du skulle få innan du åkte hemifrån.
Buen camino
Kommentarer
Trackback
